Klik venligst
Klik venligst
Klik venligst
TOREKOV 2021-07-04 KL. 21:16

Sjöfolkets by del 2 har landat

Av Peter Jakobsson

I över 25 år har Bertil Wullf skrivit historieskildringar om företeelser i Torekov till Bjäre härads hembygdsförenings årsbok Bjärebygden. 13 av dem samlades i boken Sjöfolkets by – Glimtar ur Torekovs historia, som kom ut förra året. Nu har del två kommit med fler berättelser och även en helt ny.
Bertil Wullf har haft förmånen att växa upp i en familj som kan räkna sina anor i Torekov tillbaka till tidigt 1700-tal då den förste i hans släkt bosatte sig där. Sedan ungdomen har han haft ett starkt intresse för släktens historia och det samhälle de levt i. Det gjorde det naturligt för Bertil att nyfiket gräva i Bjärebygdens och speciellt Torekovs historia under de senaste tre seklen.

Sjöfolkets by del 2 har landat
Bertil Wullf har skrivit om Torekov i över 25 år.

Detta intresse har lett till många artiklar/uppsatser som genom åren blivit publicerade i Bjäre härads hembygdsförenings årsbok. Dessa samlades och förra året kom boken Sjöfolkets by – Glimtar ur Torekovs historia. Nu kommer del två – Torekov i en svunnen tid.
– Likt den första boken så är det bearbetade uppsatser som tidigare genom åren publicerats i boken Bjärebygden. I första boken var det 13 stycken och i denna är det 14 varav en som är helt ny, förklarar Bertil.

De som läst årsboken tidigare kan ändå finna nytt i Sjöfolkets by-böckerna.
– Jag vet ju mer i dag än för 25 år sedan då jag började skriva dem så de är uppdaterade och delvis omarbetade. Sen är bildmaterialet kompletterat till de flesta.

I boken är det olika berättelser från olika tider.
– Det är saker som har intresserat mig som jag har velat ta reda på mer om. Några artiklar har kommit till på grund av att jag har stött på historiska ”sanningar” som jag undrat om de verkligen varit sanna.
– Ett exempel är en uppsats som finns med i nya boken och handlar om Warmbadhuset i Torekov. Det sas att det skulle kommit till på grund av att sjökaptenerna hade lärt sig hygien på sina seglingar och sen ville ha ett badhus i Torekov till sig och sina familjer. Det tyckte jag lät lite löjligt.

Bertils efterforskningar kom fram till en annan sanning.
– 1876 var segelsjöfarten på nedåtgående till förmån för ångfartygen vilket innebar att man förlorade en hel del arbetstillfällen i Torekov. Då sneglade man på framgången i Båstad och uppåt på västkusten där man hade satsat på turismen och att vara en badort. De som då satt i kommunstyrelsen, vilket ofta var sjökaptener då det var de som var skriv och läskunniga, beslutade sig för att satsa på turism och då bygga ett warmbadhus. Det var starten till att Torekov skulle försöka bli en badort.

Vid den tiden var sa man inte turister eller badgäster.
– De man lockade var främlingarna. När hotell Kattegatt invigdes sa man just att ”Detta hotell är huvudsakligen till för främlingarna”, de som kom utifrån. Det var för främlingarna man byggde både hotellet och varmbadhuset.

Det krävs mycket letande efter trovärdiga källor för att reda ut sanningen.
– Det är rätt omfattande forskning som krävs. Mycket hittar jag i arkiven så som landsarkivet i Lund. Där finns mycket officiella handlingar, protokoll och annat.

Genom artiklarna förklaras den omfattande omställningen som Torekovs gjorde under främst 1800-talet. Segelsjöfarten minskade då drastiskt och därmed många arbetstillfällen. Fisket gick över lag sämre, förutom under några år i slutet så sillfisket var framgångsrikt. I kapitlet ”Torkesill” pekar Bertil särskilt på kvinnornas viktiga roll för sillfisket. Deras insats var av en omfattning som Bertil inte tidigare kunnat tro. Det arbete kvinnorna utförde med sillen och näringarna under bar himmel på Lilla bro i ur och skur var långt ifrån så pittoresk som det framställts på Wilhelm von Gegerfeldts solskensbilder förklarar Bertil i sitt förord till nya boken.

Andra kapitel i boken handlar bland annat om företeelser som Bertil stött på så som ”hushållsbesparingsbolag”, ”kålhage” och hur tullaren Christopher Barfoths förmögenhet uppstod.

Där finns även kapitel så som ”50 öre för en plats i Torekovs kyrka”, ”Armod och allmosor – att vara fattig i 1800-talets Torekov” och ”Från bykrog till gourmetrestaurang”. Totalt cirka 400 sidor fyllda med härlig läsning och intressanta bilder från en svunnen tid.

Från den 8 juli finns Sjöfolkets by del II på turistbyrån i Torekov.



Text & foto: Peter Jakobsson