Varför blir det bevattningsförbud varje sommar på Bjärehalvön?

Sedan någon vecka gäller bevattningsförbud i Båstads kommun. Anledningen är att när alla kom till sina fritidshus samtidigt som sommaren kom förbrukades det alldeles för mycket vatten. Vattenverken klarade inte att leverera efterfrågan. Men varför blir det så här varje år? Vi försökte få raka svar från vattenleverantören NSVA.

– Jag började jobba med detta 1996 och redan då fanns ett generellt bevattningsförbud över Båstad. Det togs bort runt 2012 för att bara sättas in det när det behövs. Vilket det gör ofta på sommaren, säger Jonas Håkansson, avdelningschef dricksvatten på NSVA.

Vad är problemet med vattenverken och varför klarar de inte efterfrågan?
– Vi försöker möta efterfrågan och har gjort flera nya brunnar på senare tid för att höja kapaciteten. Men dessa försommarveckor när många kommer till fritidshusen och alla vill vattna, tvätta gångar, tralldäck med mer och använda mycket vatten, då slår förbrukningen i taket. Hade det bara fördelats ut jämnare över dygnets alla timmar så hade det inte varit något problem. Detta gäller även i de delar av kommunen där grundvatten inte är problemet.

Går det inte bara att bygga ett system som klarar mer?
– Vi behöver ha en överkapacitet i vattenverken för att klara stopp och haverier och det har vi till viss del. Men det handlar också om att kunna garantera kvaliteten på vattnet även när det är låg förbrukning. Med för stora reservoarer kan det bli gammalt vatten vid låg förbrukning, det blir helt enkelt för låg omsättning på vattnet.

Är det inte samma sak i alla kommuner när det blir sommar och alla vill vattna och tvätta huset och sånt?
– Inte alls. Det finns andra turistkommuner som har liknande problem men det är inte alls så här stora svängningar i förbrukning överallt. I städerna stänger ofta industrin och minskar sitt behov av vatten när privatkonsumtionen ökar.

Ni vet ju att det är många fritidshus som har abonnemang hos er och ni borde ju ha kunskap om när de kommer och förbrukningen går upp. Borde inte vara en chock för er och de har väl rätt att använda vatten precis som alla andra?
– O ja. Vi vet när förbrukningen brukar toppa men det är svårt med extrema topparna som kommer. Hade vi haft ledningsnät som klarade av topparna hade vi haft så stora ledningar så resten av året blir det gammalt vatten i rören för att omsättningen varit för låg. Vatten är en färskvara som behöver omsättas. Vi måste göra avvägningen mellan kvantitet och kvalitet för att få det så bra som möjligt under så stor del av året som möjligt.

Vattentorn fungerar ju som reservoarer som täcker ojämnt uttag. Är det inte bara att bygga större vattentorn?
– Man kan bygga gigantiska reservoarer men vattnet där måste också omsättas.

Men de behöver ju inte vara fyllda jämt?
– Om det är för mycket syre i en reservoar så får man negativ påverkan på kvaliteten. Visst skulle man kunna bygga en stor reservoar som används bara ibland men då hade, förklarar VA-taxan skenat iväg.

Så problem går att lösa om man har pengar?
– Så är det. Kanske är vatten för billigt som det är nu men det finns en gräns för vad folk är villiga att betala. Så det är avvägningar hela tiden.

I Båstads kommun har inte slutkonsumenterna vattenmätare. Hur påverkar det?
– Hade vi haft ett bättre system för vattenmätning hade vi kunnat finjustera systemet mer. Det hade underlättat för oss. Totala förbrukningen och förbrukning mellan olika områden har vi dock koll på. Jämfört med andra platser så är förbrukningen per person i Båstads kommun extremt hög. Mer än dubbelt mot många andra platser.

Kan det vara läckor i systemet som orsakar en del av förbrukningen?
– Det kan det vara en del av det. Hade vi haft vattenmätare hade vi kunnat sett detta bättre.

Om vi hade vattenmätare och användarna betalade för den mängden vatten de förbrukar. Då hade ju storkonsumenter kanske legitimerat sitt stora uttag när de betalar för sig.
– Så är det säkert. Det bästa hade varit om man kunde ha differentierad taxa där det är billigt att få ut en viss mängd vatten och sen blir det dyrt om man går över den gränsen. Men det tillåter inte lagstiftningen idag.

Vet ni vilka som är bovarna som tar ut för mycket vatten?
– Nej det vet vi inte exakt men vi ser när och i vilka områden det förbrukas och kan göra antaganden utefter det. Det är den extrema variationen som är problemet.

Det byggs mycket nytt och vissa anser att det inte finns vatten till alla och att nybyggnation gör problemet större. Stämmer det?
– Ju fler som ansluter sig, ju mer vatten kommer det gå åt men parallellt med detta bygger vi ut vattenverksamheten så vi har koll. Vi har helt nya vattenverk på gång och vi fortsätter att leta efter nya brunnsområden.

Nyligen gick NSVA ut med att de hittat Kloridazon och Tolylfluanid i dricksvattenbrunnar i Båstad tätort med omnejd. Fynden har gjorts efter den senaste tidens utökade provtagning i området.
– Det är gamla synder som gör sig tillkänna. Rester efter bekämpningsmedel som inte är tillåtna längre men som nått grundvattnet. Att vi ser dem nu beror också på bättre analysmetoder som gör att vi kan se fler avvikande ämnen. Detta gör också att det går åt mer vatten i reningsprocessen vilket ger mindre volym i slutändan.

Åsen är ju full av vatten, det gjordes ju tydligt när tunneln skulle byggas. Kan man inte ta vatten därifrån?
– Vi har borrat några brunnar där för flera år sedan men vattnet i dom hade krävt mycket rening och långa ledningar för att nå samhällena. Sen går allt att rena, även havsvatten, men det blir för dyrt.


Men anslutningen av södra sidan av Bjäre till Sydvatten kommer problemet med vattenförsörjningen i Torekov med omnejd att lösas till stor del. Men problemet har funnits länge. Ligger ni hela tiden steget efter?
– Utbyggnader är tröga processer som tar lång tid att få beslut på, samt att alla nya brunnar måste pumpas under lång tid för att få vetskap om kvalitén i brunnen. Vi kan ju inte bygga ett vattenverk som efter något år inte går att använda. Sen är det ju så att vattnet är för billigt. Hade det kostat mer hade vi kunnat göra mer egna investeringar och försöka ligga steget före.

Ska man inte som kund kunna förvänta sig att ett system är dimensionerat efter maxförbrukningen som finns?
– Om man bara tittar på kvantiteten kanske man skulle kunna kräva det men det skulle göra avkall på kvalitéten för alla som bor och nyttjar vatten året runt. Man borde vända på frågan och säga att alla borde ha större respekt för vårt dricksvatten. Det är vårt viktigaste livsmedel men vi använder det också till att tvätta bilar och fasader och annat.

Men det finns ju bara det vattnet som finns i kranen. Vi kan ju inte välja?
– Om man hårddrar det så kan man säga att de som vill använda mycket vatten kanske skulle skaffa ett eget system med tankar med annat vatten i. Man kan fånga och spara regnvatten till exempel. Men attityden till vattnet borde förbättras.

Hur är det med hotellen. Gör inte de av med massor av vatten?
– Jo, de gör av med mycket vatten men där har vi mätning och kan analysera. De nybyggda hotellen har gjort smarta val med snålspolande kranar och toaletter. Tittar man på vattenåtgång per gäst så är det förhållandevist lågt.

Når ni ut till alla med ert budskap om att spara på vatten och bevattningsförbud till alla abonnenter?
– Nej, det är svårt. De som inte är här så ofta tar kanske inte del av lokal information och reklam.

Blir det skillnad på beteendet hos dem som ni når?
– Ja, folk har ändrat beteendet. Men inte tillräckligt.

Nu gäller bevattningsförbud i hela Båstads kommun. Vatten får bara användas till mat och hygien. Kommer det vara så hela sommaren?
– Vi följer förbrukningen dagligen och det är helt upp till hushållen. Bara om förbrukningen kommer till hållbara nivåer kan vi häva förbudet igen. Vi får se.

Skulle ni kunna införa bevattningsförbud bara på dagtid?
– Kanske det, men det blir så svårt att kontrollera.


Text & foto: Peter Jakobsson