Så kämpar kommunen med att rekrytera till hemtjänsten

Av Marlene Petersson

Det ser väldigt mörkt ut när det gäller sommarbemanningen inom hemtjänsten. På fullmäktigemötet i torsdags beskrevs situationen med ett enda ord: Kris.
Här är första delen av reporter Marlene Peterssons fyra reportage om hemtjänstsituationen i Båstad kommun.

Brev till pensionärer, biobiljetter, rekryteringsmässor och bonusar. Båstads kommun har testat en mängd olika metoder för att lösa sommarbemanningen inom hemtjänsten, men intresset har ändå varit för svalt. Sedan december förra året har annonser legat ute på Arbetsförmedlingen, och kommunen har även delat ut en flyer med texten: ”Du behövs! Är du gammal, ung eller något där emellan? Då är det just dig vi behöver!”

Formuleringen på flyern har dock mött kritik från personalen.

– När jag såg flyern som Båstads kommun delat ut, så var min första tanke desperation. Jag förstår ju att man måste hitta folk, men samtidigt är det kanske inte rätt väg att gå, säger en anonym undersköterska.

En annan kollega fyller i att texten borde ha betonat social förmåga istället för ålder, eftersom det nu lät som att kommunen anställer vem som helst.

Suzanne Madar Bilalli, avdelningschef för vård och omsorg.

För att locka personal har kommunen även skickat brev till tidigare anställda som gått i pension med frågan om att arbeta extra. Det är ett grepp som skyddsombudet Jeanette Friman ställer sig tveksam till eftersom kroppen ofta är sliten efter ett helt yrkesliv i vården.

Tidigare duktiga vikarier har också kontaktats.

– De får en biobiljett och sedan en återvändarbonus om de signar upp sig för att jobba under sommaren. Det innebär en extra betalning på den sista lönen utifrån vissa antaganden, säger Suzanne Madar Bilalli, avdelningschef för vård och omsorg centralt.

Dessutom erbjuds ordinarie personal en skattepliktig värvningsbonus på 1 000 kronor om de tipsar om en person som anställs på minst 75 procent under sex veckor i sommar.

Enhetscheferna Anna-Lena Morken och Carina Hoveborn betonar att hemtjänsten kräver stor flexibilitet och ansvarstagande jämfört med ett äldreboende, och att språket är en viktig faktor. Från och med den 1 juli i år inför Socialstyrelsen dessutom ett språkkrav som ålägger arbetsgivaren att säkerställa personalens språkkunskaper.

– Det finns de som inte har ett fullgott språk, som vi valt att inte gå vidare med i rekryteringsprocessen. Det handlar om respekt för de äldre, och att det är viktigt att kunna förstå och läsa en läkemedelslista, och klara delegeringsproven för att kunna få ge läkemedel, säger cheferna.

Undersköterskor som tidningen pratat med menar att det tyvärr är vanligt att olämpliga personer anställs, vilket försvårar för den ordinarie personalen. De efterlyser större kunskap kring exempelvis demenssjukdomar och bemötande.

– Det kan till exempel vara så att en vårdtagare som är dement säger: Nej, jag är inte hungrig jag har redan ätit. Då tror kanske vissa på det och väljer att gå därifrån. De som inte har kunskap inom omvårdnad vet inte att en dement person inte alltid känner hunger, säger en anonym undersköterska.

Skyddsombudet Jeanette Friman tycker att situationen är skrämmande.

– Alla människor är inte gjorda för att arbeta i vården. Det är ett psykiskt och fysiskt ansträngande arbete. Du behöver vara väldigt ödmjuk och ha känsla för andra människor och deras behov.

Suzanne Madar Bilalli medger att kommunen har utvecklingspotential, bland annat när det kommer till att introducera nyanställda.

– Vi måste bli bättre på att ta hänsyn till att våra nya medarbetare har olika upplärningstid. Inte låsa oss vid att alla ska gå bredvid två dagpass och två kvällspass. Vissa kan ha svårare att komma igång, men kan sedan bli jätteduktig om de får några extra dagar att gå bredvid.

Marlene Petersson