Åsas farmor skapade ett blomsterhav i fjällen

Av Carina Nilsson

Hur skapar man ett prunkande blomsterhav ovanför odlingsgränsen i de svenska fjällen? Är det ens möjligt? Ja, svarar Åsa Hagberg från Förslöv. Hennes farmor skapade just en blomsterträdgård i Vindelfjällen i byn Ammarnäs redan på 1930-talet. När byn efter andra världskriget fick både väg och hotell blev trädgården en turistattraktion.

När Åsa Hagberg fick en son som hade Downs syndrom kände hon ett stort behov av att skriva av sig alla tankar och känslor som kom.

– Det blev en samling dikter som min bror fick läsa. Han tyckte att fler borde få ta del av texterna och eftersom jag har min kristna tro vände jag mig till Verbum förlag som ville ge ut samlingen, säger Åsa.

Efter det har Åsa skrivit sakprosa, barnböcker och ett stort antal psalmer. Nyligen har hon också skrivit en bok om sin farmor.

Boken om Blomsterlotta är också ett stycke kvinnohistoria och handlar om Åsas farmor som hade ett tufft liv på en gård i Ammarnäs i Lappland. Foto: Privat

– Min pappa kom från Ammarnäs som är en liten by i Vindelfjällen. Hans mamma hette Charlotta ”Lotta” Berglund och kom från Tärnaby i Lappland. Hon gifte sig med Oskar från Ammarnäs, som var grannby med Tärnaby, berättar Åsa.

Charlotta och Oskar gifte sig 1919 men redan efter fem-sex år som gifta blev Oskar sjuk och Charlotta fick sköta om fyra barn och sin man. 1930 dog Oskar och farmor blev helt ensam med fyra barn och en gård att sköta.

– Efter den första vintern när farmor var ensam med allt så kollapsade hon. Hon blev utbränd och hamnade på sjukhus. Barnen fick klara gården och djuren själva. När Lotta kom hem igen hade hon bestämt sig för att hon ville vara omgiven av vackra blommor.

Men hur skapar man en trädgård med blommor i en by ovanför odlingsgränsen? Och hur kommer man ens på idén?

Gården finns kvar idag och Åsa och hennes bror har huset som ett fritidshus. Foto: Privat

– Min farmor hade jobbat som hushållerska hos prästen i Tärnaby och hon arbetade också i Mo i Rana, som ligger på andra sidan fjällen, i Norge. Där fanns det förmodligen trädgårdar, det fanns en hamn och ett stort handelshus. Folk var kanske inte så isolerade som man tror, trots att Ammarnäs inte fick en väg till byn förrän 1945, säger Åsa.

Lottas gård hade dessutom ett skyddat läge på berget och granskogen runt omkring gav lä för kalla vindar.

– Dessutom fanns det näringsrikt vatten från en mosse och Lotta byggde upp små terasser med sten så jag tror att växtplatsen och läget var så gynnsamt som det kan vara i fjällen. Även om min farmor var fattig så hade hon råd med någon påse fröer om året, som man även då kunde beställa, säger Åsa.

Åsas bror har återskapat en del av blomsterprakten som deras farmor skapade. Trädgården lockar turister än idag. Foto: Privat

Med åren växte trädgården och när vägen byggdes 1945 fick byn också ett hotell.

– När turisterna började komma för att fjällvandra på Kungsleden bland annat så blev Lottas trädgård en turistattraktion. Hon hade planterat lite för varje år och skapat en prunkande blomsterträdgård. Med trädgården vände hon sorg och fattigdom till något vackert och blev en förebild inom fjällnära odling, säger Åsa.

När Lotta blev gammal och behövde flytta så växte trädgården så småningom igen.

– En dag i början av 2000-talet, när min bror hade varit där uppe, insåg vi att folk fortfarande kom upp till huset för att titta på blomsterträdgården. Min bror skapade då en liten rabatt som numera sköts med hjälp av en förening i Ammarnäs, säger Åsa.

Epoch Times skrev om blomsterträdgården när boken släpptes i somras. Foto: Carina Nilsson

Åsa och hennes bror har kvar huset i Ammarnäs som ett fritidshus. När Åsa fick kontakt med olika bybor i Ammarnäs samtidigt som hon kom över en bok som handlade om en annan släkting i byn kände hon att hon ville berätta historien om sin farmor.

– Jag hade dessutom en massa bilder från våra besök hos farmor. Allt låg liksom framför mig och det kändes nästan som en skyldighet att skriva den här boken. Min bror anlade en liten trädgård och jag skrev en bok, det blev våra bidrag till att bevara historien om blomsterträdgården i fjällen. Det är både kvinno- och kulturhistoria, säger Åsa.

Vippslide är en av alla växter som klarar sig fint i Vindelfjällens klimat. Foto: Privat

Fotnot: Boken finns att beställa hos Isaberg förlag och finns även till försäljning hos bokhandlar i Båstad, Ängelholm samt hos två företag i Förslöv. Den kommer också att tas in på biblioteket i Förslöv där Åsa också ska föreläsa till våren.