Båstadbönan och bönan Marta får nytt liv

Av Carina Nilsson

Gråärtor, Båstadbönor och bönan Marta från södra Halland. Alla är de matkulturgrödor som försvunnit från fälten på Bjäre med omnejd.

Men nu ska de få nytt liv och mångdubblas i marken vid Boarps hembygdsgård genom ett odlingsprojekt. På köpet ska besökarna få kunskap om maten – från jord till bord.

Allt började med att Bjäre härads hembydsförenings ordförande Ingrid Thuresson funderade på hur man skulle kunna göra hembygdsgårdens alla föremål mer intressanta och locka fler besökare.

– Jag såg att många av dem hade koppling till mat. Det var en tröska, en harv och mycket annat. Vi befinner oss mitt i en odlingsbygd och jag tänkte att vi skulle kunna visa upp kulturarvet utifrån själva odlandet, genom att anlägga odlingar på hembygdsgårdens mark, och koppla det till maten vi äter, säger hon.

Ingrid fick de andra i styrelsen med sig. De ansökte och fick pengar till ett Leaderprojekt från Europeiska jordbruksfonden. Föreningen har fått en summa pengar och måste också själva lägga in ett antal arbetstimmar.

Sista veckan i april tog det praktiska arbetet fart. Med hjälp av frivilliga krafter samt elever från trägårdsmästarutbildningen på Akademi Båstad hägnades en bit av gräsmattan in, och störar och tråd sattes upp innan sådden.




Amanda Svensson var en av eleverna från trädgårdsmästarutbildningen.

– Det är jättebra att komma ut och jobba praktiskt det är så man lär sig mest. Det här projektet är roligt eftersom vi kan vara med och följa det hela vägen. Dessutom är bönor och ärtor vackra grödor det är inte bara blast, säger hon.

Flera av bönorna och ärtorna som petades ner i marken var unika gammeldags sorters som Agneta Börjeson hade tagit med sig från den nationella genbanken. Agneta Börjeson är bland annat verksam på SLU och expert på odlad mångfald.

– Det finns ett ökat intresse för både odling och gamla sorter. Vi skulle kunna odla mer av det vi importerar idag. Gråärtor har till exempel ungefär samma användningsområde som kikärtor, säger hon.

Ingrid Thuresson hoppas att odlingarna med de ovanliga gamla kulturväxterna ska locka fler besökare, men också hjälpa till att bevara och på sikt sprida sorterna genom försäljning.

– De gamla bönorna och ärtorna är både smakrika och härdiga. Så småningom kanske vi kan få med oss några kockar som kan tillaga nya rätter av dem, och kanske skapa en ny marknad för närodlat och närkonsumerat. Min vision är att vi ska kunna skapa ett kulturcentrum för matkulturgrödor från 1800-talet och framåt.




Thomas Bardenstam som är processledare för Leaderprojektet vid Boarps hembygdsgård jobbar även för att få ut fler gammeldags sorter i kommersiell odling.

– Vi borde börja odla på varenda plätt man kan – som folk gjorde förr. Det är viktigt både med tanke på klimatförändringarna och det säkerhetspolitiska läget. Plötsligt är det kanske för varmt att odla i Spanien eller så uppstår det andra problem som de vi ser till följd av kriget i Ukraina. Därför behöver vi också få fram fler sorter som på sikt kan odlas i större skala. Det ska bli väldigt spännande att följa det här projektet, säger han.