Av Carina Nilsson
Tre personer med internationella karriärer bakom sig gör nu en storsatsning på att få den halländska bingestickningen att slå igenom i världen.
Ett skepp är redan lastat och på väg till USA med en engelskspråkig översättning av Bingeboken och svenskt ullgarn från Öland. En webshop med sikte på hela världen är skapad och en turné med föreläsningar och stickkurser i USA kommer att äga rum i höst. Dessutom vill de locka stickentusiaster från hela världen till bingens vagga – Våxtorp.

Trion bakom satsningen består av Christel Eriksson från Båstad, som tidigare har jobbat med internationell chefsrekrytering och skrivit Bingeboken, Anita Karlsson- Dion från New York, som har gjort en internationell karriär hos IBM, samt Christels son Christopher Jeansson som har drivit ett IT-bolag i Dubai men som lämnade landet när det blev oroligt i samband med kriget mellan USA och Iran.
Både Christel och Anita fick bingestickandet med sig hemifrån Laholm respektive Fegen där de växte upp. Båda tycker att de traditionella bingemönstren förtjänar mycket mer uppmärksamhet i världen än vad det hittills har fått.
– Många stickintresserade världen över känner till andra sticktraditioner från Norge, Skottland och England. Men binget är fortfarande okänt och det tycker vi är synd. Det är en kulturskatt som vi vill sprida och exportera för att andra ska få ta del av den och upptäcka alla fantastiska mönster och färgkombinationer. 2024 blev binge också utsett till ett svenskt kulturarv, det ger lite extra tyngd till det vi vill göra, säger de.
– Jag tycker det är superspännande med den globala potentialen, säger Christopher och fortsätter:
– Det är inte många män i 35–40-årsåldern i den här branschen men jag ser möjligheterna utifrån en teknologisk grund. Med hjälp av AI som kan producera texter och översättningar skulle man lätt kunna inrikta sig mot den japanska marknaden till exempel. Det är Christel och Anita som är experterna här men jag kan addera teknologin och en plattform för snabb uppskalning till deras idéer. Dessutom är jag nog den enda som har burit en väst stickad i binge på golfbanan i Dubai.
Christopher är den som har hjälpt till med översättningen av Bingeboken till engelska och han är även den som har byggt en webshop, där det kommer att finnas bingemönster samt svenskt ullgarn.
– Ett skepp är redan lastat med böcker och ullgarn från Ullcentrum på Öland. De producerar garn från svenska Gotlandsfår där ullen från fåren ger garnet en alldeles särskild lyster. Vi har inlett ett samarbete med dem där vi blir återförsäljare. Anita tar hand om marknaden i USA och jag kommer att jobba mot Sverige och Europa, säger Christel.
I höst kommer Christel att åka över till USA, där hon och Anita ska göra en gemensam föreläsningsturné och även erbjuda stickkurser.
– Det finns 4,5 miljoner svenskättlingar i USA och många är verkligen intresserade av sitt svenska arv. Men det finns också en sticktradition världen över. Även i Tyskland finns det ett stort intresse för allt som är svenskt, säger Anita.
Både Anita och Christel får också bevis på att binget slår igenom, via sociala medier.
– Vi ser nästan varje vecka på facebook och instagram att någon har lagt upp en kofta, tröja eller kappa med mönster från Bingeboken. Vi vill också förnya bingetraditionen med fler modeller av modernt snitt samtidigt som mönstren och traditionen bevaras. För mig kommer idéerna ofta i samspråk med någon som önskar ett plagg på ett särskilt vis, säger Christel som också planerar en andra Binge-bok.
Paret planerar dessutom att arrangera resor till det som var bingets vagga på 1600-talet: Våxtorp och Vallens slott.
– Vi hoppas kunna komma i gång med en första resa redan i november. Christel kommer att hålla i kurserna tillsammans med Bente Halvorsen, som är en norsk stickdesigner, influencer och bingeentusiast. Vi har ett hotell precis intill Vallens slott där gästerna kan bo och vi lägger sedan upp ett program för dem med tid för både stickning och utflykter i närområdet, säger Anita.
Någon brist på idéer för att lyfta det halländska och svenska binget är det alltså inte. Eller som de själva säger:
– The sky is the limit.