BJÄRE 2026-09-18 KL. 06:03

Fyrbent hjälp mot invasiv växt – helt gratis

Av Rickard Gustafsson

Parkslide är ökänd för att vara både svår och dyr att bli av med. Men Torekov Solsidans samfällighetsförening har hittat ett betydligt billigare sätt att bekämpa den invasiva växten. Det kostar noll kronor – och de fyrbenta hjälpredorna älskar jobbet.
– Det kan inte bli bättre. Vi tycker det här är helt suveränt, säger ordföranden Rickard Kristensson.

Fyrbent hjälp mot invasiv växt – helt gratis
Gratis arbetskraft med god aptit. Fåren hjälper samfällighetsföreningen i kampen mot den invasiva växten parkslide. Foto: Rickard Gustafsson

På tre platser inom samfälligheten har parkslide slagit rot. På två av dem har föreningen tvingats ta till gift. På den tredje platsen ser lösningen helt annorlunda ut.

Där går fåren.

– De verkar se det som en delikatess. De betar inte ner stammen utan tar bladen och knipsar av dem – väldigt delikat, säger Rickard och skrattar.

Det större beståndet ligger i en hage, mitt i området där föreningens cirka 140 andelsägare bor. Här är målet inte att utrota parksliden utan att hålla beståndet i schack.

– Vi vill egentligen helst inte bekämpa någonting med gift. Giftfritt är vad vi är ute efter, säger Rickard.

Fårens uppgift är att beta ner växten och hindra den från att breda ut sig. Varje år mäter föreningen beståndet för att se att strategin fungerar. Och det fungerar utmärkt.

– Skulle djuren lämna för mycket parkslide orörd finns ytterligare ett knep. Då gör man en hage i hagen för att få fåren att gå på det riktigt och rejält, berättar Rickard.

Puck håller husse sällskap när Rickard Kristensson synar parkslidebeståndet i hagen, några stenkast från Torekov hotell. Foto: Rickard Gustafsson
Puck håller husse sällskap när Rickard Kristensson synar parkslidebeståndet i hagen, några stenkast från Torekov hotell. Foto: Rickard Gustafsson

Där föreningen använt gift går det rent praktiskt inte att använda får, utan där har bekämpningen skett med glyfosat. Det är både krångligare och dyrare.

För att använda gift krävs tillstånd från kommunen och ansökan ställer krav på bland annat dokumentation, fotografier och exakta GPS-positioner.

– Det är mycket papper att fylla i och det krävs en relativt hög kunskap bara för att kunna skriva själva ansökan. Därför bedömde vi att det enklaste var att ta hjälp av samma licensierade företag som sedan utförde bekämpningen, säger Rickard.

Det senaste tillståndet kostade omkring 3 500 kronor och gällde i 18 månader. Det gav föreningen möjlighet att behandla parksliden två gånger.

Men tillståndet är bara en liten del av utgifterna.

– Om vi tar den sista bekämpningen vi gjorde så kostade själva giftet kanske 50 kronor. Resten av notan består framför allt av arbetstid, transporter och utrustning, säger Rickard och berättar att fakturan landade på 10 000 kronor.

Mer jobb väntar. Rickard Kristensson berättar att föreningen för en dialog med fårbonden om fåren framöver kan släppas på fler ytor som snabbt växer igen. Foto: Rickard Gustafsson
Mer jobb väntar. Rickard Kristensson berättar att föreningen för en dialog med fårbonden om fåren framöver kan släppas på fler ytor som snabbt växer igen. Foto: Rickard Gustafsson

Samtidigt är giftet ingen garanti för ett hundraprocentigt resultat. Skulle parksliden dyka upp igen krävs ett nytt tillstånd och med det ytterligare kostnader. Ett tredje alternativ är att gräva bort parksliden.

Det har visat sig vara allt annat än lätt. Marken är stenig och minsta rotdel som lämnas kvar kan ge växten nytt liv.

– Kraften sitter i rötterna. Det är där deras bränsledepå sitter. När man drar i rötterna går de av direkt och då blir det fragment kvar, säger Rickard.

Uppgrävd jord måste dessutom hanteras varsamt för att undvika ytterligare spridning. Växtdelarna ska lämnas till återvinningscentral för destruktion.

– Man får vara väldigt försiktig med hur man hanterar det så att man inte gör det värre och ännu så länge har vi inte heller någon återvinningscentral i Båstad.

Kristensson beskriver fårstrategin som en riktig jackpot. Samarbetet med den lokale fårbonden är en vinn-vinn-vinn-situation där föreningen kapar sina utgifter, fårägaren får tillgång till betesmark och samtidigt hålls landskapet öppet.

Dessutom har fåren tillfört en social dimension ingen riktigt räknade med. Kristensson funderade först på om de boende skulle tröttna på bräkandet så nära hus och trädgårdar.

Det blev precis tvärtom.

– När fåren dröjde under den torra sommaren började folk fråga: ”När kommer fåren?”, säger Rickard och ler.

Tidigt i våras, efter vintern, kunde det här beståndet av parkslide knappt skönjas. Under den torra sommaren har inga får betat i den här hagen, men inom kort kommer djuren ha tuggat i sig hela beståndet. Foto: Rickard Gustafsson
Tidigt i våras, efter vintern, kunde det här beståndet av parkslide knappt skönjas. Under den torra sommaren har inga får betat i den här hagen, men inom kort kommer djuren ha tuggat i sig hela beståndet. Foto: Rickard Gustafsson