Krigsplacering, fältkök och matlager – kommunen rustar upp

Av Carina Nilsson

Båstads kommun arbetar med att krigsplacera alla tillsvidareanställda medarbetare. Samtidigt pågår ett intensivt arbete med att stärka beredskapen. Kommunen har bland annat köpt in ett fältkök och håller på att bygga upp ett matlager till skola och äldreomsorg.

Just nu pågår ett arbete med att krigsplacera alla 1200 tillsvidareanställda i Båstads kommun. Det är en planeringsåtgärd som syftar till att bygga upp försvarsförmågan berättar kommunens säkerhetschef Christofer Thorén.

– Vi krigsplacerar personal med anledning av det försämrade säkerhetspolitiska läget i världen, där vi som kommun är en del av totalförsvaret. Kommunen har ett lagkrav på sig att kunna upprätthålla samhällsviktiga verksamheter som skola, äldreomsorg och VA trots olika kriser som översvämningar eller strömavbrott. Detta gäller även vid höjd beredskap eller ytterst krig, det finns ingen annan som tar över uppgifterna, säger han.

För de allra flesta innebär krigsplaceringen att de går till jobbet som vanligt, men en del kan redan vara krigsplacerade hos någon annan.

– Vi registrerar våra krigsplaceringar hos Plikt- och prövningsverket. Ibland visar det sig att någon av våra anställda redan har en placering i en annan organisation, framför allt inom Försvarsmakten. I de fallen har vi en dialog med Plikt- och prövningsverket för att se var den personen bäst behövs, säger Christofer Thorén.

Kommunen måste fungera i alla lägen, även när det är kris eller i värsta fall krig. Just nu krigsplaceras alla anställda berättar säkerhetschef Christofer Thorén. Foto: Carina Nilsson

Christofer tar också fram en krigsorganisation, det vill säga en plan för hur kommunens arbete ska organiseras och ledas under krig. Erfarenheter från Ukraina och pandemin är viktiga.

– Under pandemin lärde vi oss hur viktigt det är att kunna ställa om, som när vi behövde prioritera barnomsorg för dem som var tvungna att arbeta i samhällsviktiga yrken som vården. Det är också viktigt att det finns en försvarsvilja i samhället. Erfarenheterna från Ukraina visar också att det är viktigt att så många som möjligt kan fortsätta att leva vardagsliv så gott det går. Kriget pågår inte överallt eller hela tiden därför behöver till exempel kultur- och fritidssektorn fungera, säger han.

Försvarsmaktens bedömning är att risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är låg, men det kan inte uteslutas.

– Vi är inte Göteborg eller Stockholm, men vi är en del av västkusten, med viktiga hamnar och transporter. Vi behöver göra vår del för att bygga en robust beredskap och vi behöver kunna upprätthålla våra verksamheter under svåra förhållanden, säger Christofer.

Ett scenario som däremot pågår hela tiden är olika former av påverkansoperationer med sabotage mot infrastruktur, cyberattacker, och underrättelseinhämtning bland annat.

– Vi utsätts varje vecka för cyberattacker där brandväggarna flaggar för att det kan vara kritiskt och det är inget unikt för oss. I en kommun ledde det till att vård- och omsorgstagare inte fick sin medicin, i andra fall har journalsystemen försvunnit. Här behöver vi hela tiden vara på tårna, säger Christofer.

Kommunen har också gjort ett stort antal konkreta åtgärder. Man har bland annat köpt in ett fältkök för att kunna laga mat utomhus till flera hundra personer. Reservkraftverk och stora powerbanks har också köpts in. Båstad bygger även upp livsmedelslager för skola och äldreomsorg.

Beredskapen i Sverige ska höjas ännu mer inför kris- eller krigssituationer. 2020 byggde armén fältsjukhus utanför Östra sjukhuset i Göteborg under pandemin. Foto: Bildbyrån

Inom vården och socialtjänstens områden pågår ett stort arbete med att ta fram en plan för hur arbetet kan hållas i gång vid höjd beredskap.

– Socialstyrelsen har satt som mål att år 2030 ska vård och omsorg i Sveriges kommuner ha en god förmåga att möta höjd beredskap. Kommunerna har kunnat söka pengar för att möta det här, vilket vi har gjort. Vi har numera en beredskapssamordnare som jobbar inom vård och omsorg och även inom socialtjänsten arbetar man med detta. Vi har bland annat jobbat med kartläggning av behov och utbildning av alla anställda samt med att ta fram planer och rutiner i verksamheterna. Allt såsom särskilda boenden, hemtjänst, ekonomiskt bistånd och LSS behöver fungera.

Ytterligare en beredskapssamordnare har rekryterats centralt för att arbeta med frivilliga resursgruppen, FRG, kommunens krisstöd samt trygghetspunkter.

– Vi arbetar också med informationssäkerhet, vilket handlar om att arbeta systematiskt med att klassa och skydda viktig information på rätt sätt och styra vem som har tillgång till vad. Alla behöver inte – och ska inte – veta allt, säger Christofer och fortsätter:

– Det som pågår nu är den största upprustningen i Sverige sedan andra världskriget och Nato-inträdet gör att det ställs högre krav på vår beredskap, även inom det civila. Vi arbetar på alla fronter, säger Christofer.