Vanvårdade hästar i hage på Bjäre

Av Carina Nilsson

På väg till jobbet såg en Bjärebo hur tre hästar i en hage var magra och undernärda. Trots två anmälningar till länsstyrelsens djurskyddsenhet går hästarna kvar i samma hage.

– En av dem har ett sårigt öga, de är hungriga och deras vindskydd är fullt av bajs. Dessutom slåss de hela tiden, säger Bjärebon som vill vara anonym.

På väg till sitt jobb har Bjärebon passerat de tre hästarna i en hage många gånger under våren och sommaren.

Hen har då reagerat på att hästarna verkar sakna tillsyn och att de under våren var mycket magra.

– Jag frågade grannarna som berättade att hästarna inte hade fått mat under vintern utan hade fått klara sig med gräset i hagen. Det ska vara tre hingstar som är tre år gamla.

Bjärebon gjorde en anmälan till länsstyrelsens djurskyddsenhet i april, och de kom ut och tittade.

– Men de pratade inte med ägaren och de gick inte in i hagen. En häst hade en sprucken hov och hästarna var i underhull även om inte länsstyrelsen ansåg det då. Det enda de anmärkte på var en trasig ståltråd som fortfarande var strömförande och som hängde ut på vägen. Efter inspektionen lagade ägaren staketet.

Enligt Bjärebons efterforskningar hade hästarna inte fått foder under vintern och var väldigt magra under våren. Foto: Privat

Sommaren gick och när regnet kom började gräset att växa. Då tog hästarna sig i hullet och ökade i vikt.

– Men jag såg att de slogs flera gånger och en av dem var väldigt hunsad, det kändes som om det fanns en stor skaderisk, särskilt när de inte verkar ha någon som tittar till dem regelbundet. Jag tittade även in i deras vindskydd och det var fullt av bajs där inne. Ingen av hästarna ser ut att ha blivit borstad på väldigt länge, de är riktigt smutsiga.

Bjärebon bestämde sig för att göra en ny anmälan till länsstyrelsen.

Hästarnas skjul är täckt av gammalt och nytt bajs. Foto: Privat

– Jag är ingen hästexpert men jag kan lite grand och jag tycker inte att det här känns okej alls. Nu har det gått en hel månad utan att jag har hört något från länsstyrelsen och hästarna börjar få slut på mat igen när inte betet räcker till. En av dem ser även ut att ha en infektion i ögat, säger hon.

Bjärebon fick efter lite efterforskningar kontakt med ägaren.

– Det verkar som om hen inte riktigt förstår att det inte är bra. Ägaren verkar älska sina hästar men förmår inte att ge dem den omvårdnad som de behöver, inte ens det mest basala som mat och en ren ligghall. Då tycker jag att länsstyrelsen måste agera, säger hon.

Bjäre NU har även varit i kontakt med en veterinär som är verksam i Skåne som förklarar att veterinärer inte själva kan ta initiativ till att undersöka hästar som vanvårdas.

– Det är länsstyrelsens, eller i riktigt allvarliga fall polisens, uppgift. Däremot kan länsstyrelsen ge oss veterinärer i uppdrag att göra en kontroll eller en inspektion, det skulle jag gärna vara behjälplig med i det här fallet, men då måste jag först få uppdraget från länsstyrelsen.

Verkningen av hovarna är eftersatt. Foto: Carina Nilsson

Veterinären säger att det är djurägarens ansvar att se till att djuren är vid gott hälsotillstånd.

– Generellt sett kan man säga att om hästarna upplevs som magra så kan det som regel bero på tre saker: att de får för lite foder, att de har inälvsparasiter eller att de har en dålig tandstatus.

Veterinären säger också att om det är unghästar som fortfarande växer så behöver de mer foder än vuxna hästar av samma ras.

– En häst behöver också regelbunden hovvård redan från fölstadiet, då det påverkar hästens benstatus och hållbarhet som vuxen, säger veterinären.

Slutligen konstaterar veterinären att hästen med det skadade ögat behöver ses över.

– Har den gått med det i flera dagar och det inte har blivit bättre så bör man absolut tillkalla en veterinär.

En av hästarna har ett öga som är infekterat. Foto: Privat

Bjäre NU har inte lyckats nå Emma Thim, som är chef för enheten för lantbruksdjur på länsstyrelsen i Skåne, på telefon. Men hon svarar i mejl att de inte kan uttala sig om enskilda ärenden då det råder sekretess. Hon skriver vidare att det finns en nationell prioriteringsordning som länsstyrelsen har att förhålla sig till.

”Lagstiftningen är den miniminivå som vi accepterar att djur hålls. En får såklart ha en högre nivå på sin djurhållning, men det är inget vi som myndighet kräver. Kontrollen är en ögonblicksbild av just det tillfälle den utförs. Förutsättningar kan förändras efter eller innan vi varit på plats, men vi bedömer hur det ser ut just vid det tillfälle vi är ute. Därav hanterar vi var och en av de klagomål som kommer in som ett eget ärende och nya kontroller kan bli aktuella om nya brister anmäls.”

Emma Thim skriver också att det finns krav för väder och vind vintertid. ”Görs kontrollen sommartid tittar vi inte på det, då det inte för årstiden är ett krav.”