Av Per Brolléus
Från Förslöv till Nordkap – och sen hem. Nu ska Lars-Göran Alm ut och cykla igen.
– Punkteringsfria däck och ett nytt system med hängslen som håller det som ska skydda baken på rätt plats…
– Det är det som ska göra den här resan ännu bättre.
Redan för 30 år sedan gjorde Lars-Göran sin första cykeltur till Nordkap. En idé som bara dök upp i skallen. Förra året var det dags för Nordkapstur nummer två.
– Ja, jag kan ju inte springa maraton eller något sådant längre. Knäna är för dåliga, säger 70-åringen på sin rejält kraftiga skånska. Men cykla går bra, så då gör jag det.
Från Förslöv till Norkap, med första stopp i Gislaved. Foto: Per Brolléus
Cykeln som ska ta honom 674 mil under drygt två månader är definitivt ingen superhistoria av absolut senaste snitt.
– Den duger. Nu kör jag med punkteringsfria däck och har förstärkt sadeln så att jag inte ska få så förbannat ont i baken.
Under förra årets resa till Nordkap var det just ändan som fick ta mest stryk.
– Nu har jag fått till ett par hängslen som håller det mjuka jag sitter på på plats. Hoppas det funkar, säger Lars-Göran när Bjäre NU möter upp honom på en träningsrunda.
Målet är Nordkap. Sen kör cyklar han hem igen. Foto: Per Brolléus
Den 7 juni lämnar Lars-Göran Förslöv och är troligtvis inte tillbaka förrän en bit in i augusti. Men om någon vill vinka av honom vid avresan så gäller det att vara morgonpigg.
– Jag sticker vid tretiden på natten. Jag kan ändå inte sova innan jag ska göra ge mig ut på en sådan här grej. Då är det lika bra att komma iväg.
Varje dagsetapp är på cirka 15 mil och första dagens mål är Gislaved.
– Tar Nissastigen dit, men det är ingen bra väg. Jag försöker köra på småvägar, men det går inte alltid.
De första elva nätterna, upp till Wilhelmina, har han bokat i förväg. Men sen får han leta hotell och vandrarhem längs vägen, vilket är en rutt han följer med exakt disciplin.
– Jag cyklar fem dagar, vilar två. Precis som en vanlig arbetsvecka. Kommer ta en månad upp till Kiruna och sen cyklar jag därifrån till Nordkap. Där pausar jag några dagar, sen cyklar jag hem igen.
En högst ordinär herrcykel kör Lars-Göran på. Foto: Per Brolléus
Förra årets hemfärd gick längs svenska östkusten, uppresan gick i inlandet. Men i år måste han välja annan väg hem.
– Tyckte det skulle vara kul att cykla in i Finland, men det var bara stora vägar. Det var skit. Och eftersom det här ska vara en rolig grej så måste jag tänka om, säger Lars-Göran på sitt oerhört oförargliga sätt.
Nu väntar en rejäl service av cykeln, provpackning av det han ska ha med sig och ett ängsligt tittande i väderprognoserna.
– Visa dagar blir ju hemska. Det regnar och haglar och blåser. Sånt måste man räkna med.
Det som tar mest stryk är baken, menar Lars-Göra Alm. Foto: Per Brolléus