Grevie GIK fyller 100 år "En klubb. En by. Ett sekel."
Av Johan Jönsson
När några fotbollsintresserade ungdomar började sparka boll mellan stationshuset och bommarna i Grevie på 1920-talet hade ingen kunnat ana att deras spontana lek skulle utvecklas till en av Bjärehalvöns mest betydelsefulla föreningar. I år firar Grevie GIK 100 år – och historien är lika mycket berättelsen om en by som om en idrottsklubb.
Den 28 oktober 1926 bildades Grevie Gymnastikklubb. Fotbollen fanns redan, men det var gymnastiken som stod i centrum. Ungdomarna tränade i logar och skolor, ofta under enkla förhållanden och i skenet från fotogenlampor. När fotbollen officiellt blev en del av verksamheten 1931 bytte föreningen namn till Grevie Gymnastik- och Idrottsklubb – Grevie GIK.
Under de första åren kämpade föreningen både med ekonomi och bristen på anläggningar. Men drivkraften var stark. År 1934 köptes marken där dagens Grevieparken ligger, och året därpå anlades fotbollsplan och löparbanor genom medlemmarnas eget arbete.
Det blev början på en tradition som skulle komma att prägla föreningen i ett helt sekel.
För att få ekonomin att gå ihop köpte klubben dansbanan San Souci, som senare döptes om till Idrottsparken. Danserna blev en viktig inkomstkälla och gjorde samtidigt området till en av Nordvästskånes mest populära mötesplatser.
På 1960-talet kunde söndagsdanserna locka uppemot tusen besökare.
– Idrottsparken var inte bara en idrottsplats, den var byns vardagsrum, berättar Sven Persson, en verklig veteran i klubben.
Fotbollen blev snabbt föreningens stora samlingspunkt. Redan 1938 vann Grevie Bjäreserien överlägset och avancerade uppåt i seriesystemet.
Genom åren har rivalmötena mot Förslöv varit något alldeles extra. Matcherna lockade stora publikskaror och var ofta lika laddade utanför planen som på den.
Klubben har också haft framgångar inom andra idrotter. Damhandbollen dominerade Bjäreserien under 1930-talet, friidrotten blomstrade under 1940-talet och skidåkaren Uno ”Pära” Persson gjorde sig ett namn i skånsk längdskidåkning. Friidrottaren Hasse Svensson nådde SM-final på 400 meter häck och nämndes till och med i diskussionerna inför OS i Helsingfors 1952.
Mycket har förändrats under hundra år.
När Sven Persson började spela fotboll i Grevie som 12-åring 1952 fanns varken moderna omklädningsrum eller vaktmästare.
– Vi klippte gräset med handklippare hemifrån. Alla fick en ruta att ta hand om. Som belöning fick vi en lemonad, berättar han.
Persson spelade 578 matcher för klubben och har därefter varit engagerad i anläggningen, loppisen och styrelsen under större delen av sitt vuxna liv.
1977 genomgick Grevieparken en omfattande ombyggnad, ett projekt som liksom så mycket annat byggde på frivilliga krafter från byn. Senare tillkom idrottshall, multiarena och den padelhall som invigdes strax före pandemin.
Om det finns en röd tråd genom Grevie GIK:s första hundra år är det människorna.
Vice ordföranden Palle Thydell har suttit i styrelsen i omkring tre decennier och beskriver sitt engagemang som något han fått med sig hemifrån.
– Föreningslivet finns i blodet. Min familj har varit engagerad här i över 80 år, säger han.
Ungdomsledaren Emelie Hildingsson representerar nästa generation. Hon började själv som spelare i klubben och tränar idag ett av flicklagen.
– Glädjen och gemenskapen är det viktigaste. Att få se barnen utvecklas från de första stapplande stegen på planen till riktiga fotbollsspelare är fantastiskt.
Under klubbens moderna historia finns många höjdpunkter, men få kan mäta sig med sommaren 2014.
Då spelade VM-bronslaget från 1994 en jubileumsmatch på Grevieparken. Omkring 150 funktionärer ställde upp med bara några veckors varsel och över 6 000 personer besökte arrangemanget – det största publika evenemanget i anläggningens historia.
– Så mycket folk har det aldrig varit här tidigare, konstaterar Palle Thydell.
När föreningen går in i sitt andra sekel gör man det med optimism. Herrlaget toppar sin serie och damfotbollen har åter fått en plats under Grevie GIK:s flagg. Ungdomsverksamheten växer och föreningen bedömer själv att framtiden ser ljus ut.
Ekonomin vilar fortfarande på ideella insatser. Loppisverksamheten, som sköts av ett stort antal frivilliga pensionärer och aktiva medlemmar, står för en betydande del av klubbens intäkter.
Kanske är det just där hemligheten bakom Grevie GIK:s framgång ligger. I generation efter generation av greviebor – unga som gamla – som valt att hjälpa till.
Från grabbarna som spelade fotboll mellan järnvägsbommarna på 1920-talet till dagens ledare, spelare och loppisarbetare har samma idé levt vidare.
Jubileumsåret innehåller bland annat en familjedag på Grevieparken den 8 augusti. Sedan blir det firande såväl med Hasse Andersson och Monica Forsberg som med en stor jubileumsfest i höst.
För att markera de 100 åren ytterligare har en imponerande jubileumsskrift tagits fram.
LÄS SENASTE E-TIDNINGEN
