Framtidens mediestöd måste värna lokaljournalistiken

Av Joakim S Ormsmarck

Hur dagens mediestöd ska ersättas efter 2029 är fortfarande en öppen fråga. När kulturminister Parisa Liljestrand besökte Båstad slog hon fast att framtidens modell måste värna den lokala journalistiken – och att olika stödformer kan kombineras för att nå dit.

– Man skulle kunna ha ett system med nollmoms och samtidigt ett stödsystem för en viss del, säger hon till NU 7 dagar.

Det nuvarande mediestödet infördes för att stärka lokal och regional journalistik och motverka så kallade vita fläckar, områden där den journalistiska bevakningen är svag eller saknas helt. Enligt Mediemyndigheten har stödet bidragit till att stärka den lokala nyhetsbevakningen i flera delar av landet.

Enligt Gratistidningarnas förening omfattas i dag omkring 70 gratistidningar av mediestödet. För många av dem har stödet gjort det möjligt att förstärka redaktionerna, vilket sammantaget motsvarar omkring 70 nya lokaljournalister runt om i Sverige.

När Parisa Liljestrand besökte Båstad som en del av Moderaternas Skåneturné fick hon frågor om hur regeringen ser på tiden efter 2029, då dagens system ska utvärderas.

– Vi lade om hela mediestödet från att vara ett rättighetsbaserat stöd till att framför allt främja lokal och regional journalistik. Vi såg att den lokala journalistiken började försvagas och att de lokala redaktionerna hade svårt att få verksamheten att gå runt.

Hon menar att reformen hittills har gett önskad effekt.

– Min bild är att regeringens ambition att främja lokal och regional journalistik har träffat rätt. De rapporter vi har fått från Mediemyndigheten visar att systemet har fungerat som vi avsåg.

Samtidigt aktualiserar diskussionen om ett framtida system frågor om hur olika stödformer påverkar mediemarknaden. En modell med nollmoms skulle i första hand gynna prenumererade dagstidningar. Gratistidningar, som saknar läsarintäkter, har däremot ingen direkt nytta av en sådan lösning.

Eftersom den svenska dagspressen till stor del ägs av ett fåtal stora mediekoncerner har frågan också väckts om ett framtida system riskerar att förstärka ägarkoncentrationen, samtidigt som mindre lokala medieaktörer får svårare att konkurrera. Hur ett nytt stödsystem utformas kan därför få betydelse inte bara för enskilda tidningar, utan också för mediemångfalden.

Parisa Liljestrand vill dock inte ställa olika modeller mot varandra.

– Man skulle kunna ha ett system med nollmoms och samtidigt ett stödsystem för en viss del. Jag tror att man behöver fundera både över medias affärsmöjligheter för framtiden och över en fungerande modell för stöd.

Hon pekar samtidigt på att hela mediebranschen står inför stora förändringar.

– Annonsmarknaden ser annorlunda ut i dag än för tio eller femton år sedan. Frågan är hur gratistidningarna ska fungera på sikt och om även de behöver fundera över sina affärsmodeller.

Hur den framtida modellen kommer att se ut är ännu inte beslutat. Men kulturministerns besked visar att regeringen inte utesluter en lösning där flera olika stödformer samverkar för att säkra den lokala journalistiken.

Redaktionell upplysning: Made in Båstad AB, som ger ut NU-tidningarna, har i dag mediestöd enligt det nuvarande mediestödssystemet. Stödet avser bolagets lokala veckotidningar i nio kommuner i Skåne, Halland och Kronoberg och används för att finansiera lokal journalistik.