Bjärefågel klarar sig undan smittan

Av Johan Jönsson

När fågelinfluensan slår hårt mot delar av den svenska kycklingproduktionen står Bjärefågel på Bjärehalvön hittills stabilt. Samtidigt ökar efterfrågan, när nötköttsbristen får konsumenter att söka alternativ.

Bristen på nötkött fortsätter att påverka svenskarnas matvanor, och intresset för kyckling har ökat markant. Även på Bjärehalvön märks utvecklingen. Hos Bjärefågel i Torekov har efterfrågan på Bjärekyckling stigit den senaste tiden.

– Vi har märkt av en ökad förfrågan på Bjärekyckling på grund av bristen på nötkött, säger Per-Olof Ingemarsson, vd för Bjärefågel.

Samtidigt drabbas delar av branschen hårt av fågelinfluensan. Hos närliggande Knäreds Kyckling i Laholms kommun har smittan lett till ett akut produktionsstopp och kraftigt minskad tillgång på kyckling, efter att leverantörsled påverkats av avlivade flockar.

Bjärefågel har däremot inte drabbats på samma sätt.

– Vi använder inte samma kycklingras som Knäreds Kyckling, så därför är vi inte drabbade i nuläget, säger Per-Olof Ingemarsson.

Bjärefågel har inte drabbats av fågelinfluensan på samma sätt som till exempel Knäreds Kyckling i Laholms kommun. Foto: Sia Andersson Banovic

Trots att företaget klarat sig undan smittan hittills råder ingen självklar trygghet. Fågelinfluensan ses som ett växande hot inom hela näringen, och även på Bjärehalvön har skyddsåtgärderna skärpts.

– Vi har som tur är inte blivit drabbade av fågelinfluensan. Vi lider med de uppfödare som påverkats. Vi har vidtagit extra skyddsåtgärder, men det går inte helt att utesluta risken att vi kan drabbas, säger Ingemarsson.

Det ökade intresset för Bjärekyckling innebär samtidigt ett vägval. Bjärefågel är tydliga med att den lokala marknaden ska gå först.

– Vi är självklart intresserade av nya kunder, men vi kommer att prioritera lokalmarknaden och våra trogna kunder, säger Per-Olof Ingemarsson.

Han menar att den nuvarande situationen sätter fingret på en större fråga om svensk livsmedelsförsörjning.

– Bristen på nötkött som uppkommit visar på betydelsen av att ha en stark svensk produktion av livsmedel. Men det gäller också att livsmedelshandeln och konsumenterna väljer svenskt först, så att det finns förutsättningar för svenska livsmedelsproducenter att verka.

Med hög efterfrågan, smittorisker i omvärlden och stora skillnader i hur enskilda producenter drabbas, går kycklingbranschen en osäker vår till mötes – även om läget på Bjärehalvön i nuläget är mer stabilt än på många andra håll.

LÄS MER: