Klik venligst
Klik venligst
Klik venligst
TOREKOV 2021-08-29 KL. 08:54

Torekovskompromissen firade 50 år


Torekov Inför utarbetandet av 1974 års regeringsform slöts mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna en överenskommelse kallad Torekovskompromissen. Detta skedde på Hotell Kattegat i Torekov under perioden 16–20 augusti 1971. Nu 50 år senare uppmärksammades detta på den historiska platsen.

Torekovskompromissen firade 50 år
Från vänster: Bo Wendt (BP), Jessica Andersson (S), Helena och Andreas Norlén - Talman och fru, Johan Olsson Swanstein (M), Ingela Stefansson (S), Charlotte Rosenlund Sjövall - Kommundirektör och Olof Nilsson - Kanslichef.

Under denna mandatperiod hyllas demokratin på olika sätt. Bland annat var det hundra år sedan kvinnor fick rösträtt. En annan stor händelse för demokratin som har jubileum i år är Torekovskompromissen.

Under en knapp veckas tid, den 16-20 augusti 1971, samlades förhandlarna Valter Åman (S), Bertil Fiskesjö (C), Allan Hernelius (M) och Birger Lundström (FP) i Torekov för att lösa de sista frågorna som kvarstod för framtagande av ny Regeringsform och Riksdagsordning. Det var en del av grundlagsberedningens arbete inför beslutet om att upphäva 1809 års regeringsform.

Torekovskompromissen innebar att den svenska monarkin bestod, men till priset av att monarken fråntogs all formell politisk makt, till exempel vid regeringsbildningen och som högsta befälet över krigsmakten.

Monarkens roll i statsskicket är i och med överenskommelsen att enbart ha ceremoniella uppgifter, såsom rikets främste företrädare, såväl inåt som utåt samt undvika att uttala sig i politiskt känsliga frågor eller få det att framstå som att ett motsatsförhållande råder mellan kungen och regeringen/riksdagen.

Torekovskompromissen och dåtidens republikanska strävanden gick emot folkviljan. I en SIFO-undersökning publicerad januari 1974 ville 80 procent behålla kungens dåvarande befogenheter och 12 procent ville förstärka dem (7 % ville minska, 83 % ville behålla monarkin och 10 % ville ha republik).

Ingen av de fyra männen som skapade kompromissen i Torekov är idag vid livet men för fem år sedan uttalade sig Bertil Fiskesjö till den republikanska föreningen om händelsen. Han mindes det som ganska lätt att komma överens med de andra partierna.
– Tradition och folkvilja vägdes mot argumentet att monarki är odemokratiskt. Men även om jag själv är republikan insåg jag det omöjliga i situationen. Det parti som hade drivit frågan om republik hade varit utplånat i nästa val, förklarade han då.
För att uppmärksamma den demokratiska händelsen i Torekov beslöt Båstads kommun att göra något ceremoniellt.
– Det var bland annat en medborgare som hörde av sig som visste mycket om just kompromissen och efter det så gick vi vidare med att göra något. Olof Nilsson har forskat i det och satte ihop ett program för ett uppmärksammande och sedan bjöd in talmannen. Den ämbetsman som fick större betydelse efter Kompromissen. Han är mycket intresserad av historia och denna typ av frågor och ville komma vilket är kul, säger Johan Olsson Swanstein (M) kommunstyrelsens ord-förande.




Talmannen Andreas Norlén med fru anlände till Bjäre kvällen innan och njöt faciliteterna på Torekov hotell. På torsdagen var det sedan träff med en mindre grupp av representanter från kommunstyrelsens presidium och kommunens förvaltning samt besök till platsen där kompromissen slöts, Hotell Kattegatt på Storgatan.
– Det är historiskt att vi tillsammans med talmannen kan uppmärksamma den händelse som fick så stor betydelse för vårt lands demokratiska utveckling, förklarar Johan.

Det var talmannens första besök i Torekov.
– Jag har varit i Båstad tidigare men inte i Torekov. Har länge velat komma till Torekov där den historiska kompromissen gjordes, och nu fick jag det, säger talman Andreas Norlén på plats vid tidigare Hotell Kattegat.

Nappade du på inbjudan direkt?
– Jag tycker det är viktigt att bära med sig historien till nutiden och ville gärna komma. Nu firar vi i riksdagens regi 100 år av svensk demokrati. Det gör vi hela denna mandatperiod. Det var väldigt roligt att Båstads kommun tog initiativ till detta att uppmärksamma Torekovkompromissen.

Att just komma fram till en kompromiss känns ganska svenskt.
– I Sverige har vi en fin tradition av att kunna komma fram till kompromisser i tunga frågor, i andra länder har man det inte. Det finns ju ibland olika åsikter men kompromisser med breda uppgörelser är ofta bra att kunna göra.

Vad har ni gjort mer under besöket?
– Tillsammans med representanterna från Båstads kommun hade vi ett rundabordssamtal kring demokratifrågor, rekrytering av förtroendevalda, kompromissens betydelse i politiken samt att vi fick lite information om hur det var i Torekov för 50 år sedan då kompromissen fastslogs, berättar Andreas Norlén.

Efter pressträffen fick talmannen, hans fru, politikerna och tjänstemännen en guidning runt Torekov där Torekovskännaren Bertil Wullf stod för att berätta Torekovs historia.

Överenskommelsen
Vid en presskonferens 20 augusti 1971 presenterades Torekovskompromissen i en kommuniké:

Statschefens ställning och befogenheter i en ny grundlag
1. Konungen är rikets statschef.
2. Regeringens beslutssammanträden kallas
regeringssammanträden. Konselj är samman-träde mellan statschefen och regeringen. Konselj äger rum minst en gång varje kvartal. Vid konseljen, där statschefen är ordförande; redogör regeringen för aktuella beslut och åtgärder. Det åligger statsministern att fortlöpande hålla statschefen underrättad om rikets angelägenheter. När så erfordras kallar statsministern till extra konselj.
3. Vid regeringsbildning överlägger talmannen med vice talmännen och partiledarna och utpekar därefter regeringsbildare. Hans förslag underställs riksdagen och anses godkänt, om inte mer än hälften av ledamöterna röstar däremot. Bifalles förslaget, anmäls så snart ske kan den nya regeringens sammansättning för riksdagen. Därefter äger regeringsskifte rum vid en särskild konselj inför statschefen.
4. Statschefen är ordförande vid utrikes-nämndens sammanträden.
5. Befälet över krigsmakten utövas av regeringen.
6. Vid riksdagens öppnande är statschefen närvarande och förklarar på talmannens hem-ställan riksmötet för öppnat.

Text & foto: Peter Jakobsson