Gamla miljösynder ska åtgärdas

Av Carina Nilsson

De senaste åren har det exploaterats och byggts mycket i Båstad. Det har också inneburit att många gamla synder har kommit i dagen.
Nu har miljökontoret i Båstads kommun tagit fram en handlingsplan för hur de 87 förorenade områdena i kommunen ska hanteras, bland annat en gammal kemtvätt.

I Båstads kommun finns 87 kända platser som är förorenade eller kan vara förorenade. Av dessa är 77 kommunens tillsynsobjekt berättar Mårten Sällberg som är miljö- och hälsoskyddsinspektör.

– Naturvårdsverket har satt som mål att områden som utgör mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa ska vara åtgärdade år 2050. De områdena är i riskklass ett och två. I Båstads kommun har vi sju sådana områden. Sedan har vi också 36 områden där det har förekommit verksamhet som brukar ge en viss typ av föroreningar, så kallad branschklassning, säger han.

En plats som ligger högt på listan över förorenade objekt är den gamla kemtvätten på Köpmansgatan.

– På 1970-talet var hanteringen av tvättmedlen bristfällig. Det läckte ner i marken och det kan leda till att det bildas giftig gas. Det här finns på flera platser i landet, men vi har nu fått medel av staten för att kunna sanera och det pågår provtagning och riskbedömning på platsen, säger Sällberg.

Det finns också flera platser där man har hanterat skrot, som miljökontoret jobbar med, och 13 nedlagda deponier där flera har riskklass 2.

I kommunen finns det också problem med rester av bekämpningsmedel.

– Vi har till exempel många gamla fruktodlingar, där använde man ofta DDT innan det förbjöds. Det är något vi behöver ha koll på om det ska byggas bostäder eller nya skolor till exempel, säger Mårten Sällberg.

Fruktodlingar har det funnits gott om på Bjäre och ibland kan dessa innehålla rester av DDT. Foto: Arkiv

Kommunen har också haft problem med PFAS.

– Det största problemet är en okänd PFAS-förorening i grundvattnet i Förslöv vilket medförde att man fick stänga en hel grundvattentäkt där.

– På den tiden visste man inte om riskerna med PFAS. Nu är det löst på södra Bjäre där hushållen får vatten från Bolmen, säger Mårten Sällberg.

Kommunen har också bekostat och satt in filter för ett antal hushåll med enskilda brunnar i närheten av den gamla toffelfabriken i Troentorp.

– Där har räddningstjänsten haft en övningsplats i många år vilket har lett till att PFAS läckte ut i grundvattnet runt omkring. PFAS sågs inte som ett problem när övningsplatsen stängdes 2007 men det uppdagades för några år sedan. Av den anledningen så stryker vi numera inga objekt från vår lista med förorenade platser, eftersom det hela tiden kommer ny kunskap och teknik, säger Mårten Sällberg.

PFAS läcker också ut i små mängder från järnvägstunneln i Hallandsås.

– Där vet vi inte var själva källan finns. Vi vet inte om det handlar om föroreningar från tunneln eller om det kommer från en plats ovanför och rinner ner i tunneln när det regnar, säger Mårten Sällberg.

De senaste åren har det byggts väldigt mycket i kommunen. Det har satt fokus på miljöaspekten av de massor som bildas när man gräver och river.

– Det finns idag begränsade upplagsplatser för massor från byggprojekt, vägprojekt och annat. Här finns en stor risk att förorenade massor flyttas till nya platser där ingen vet att de finns – eller att de sprids över större områden. Vi har ett exempel i Båstad på en plats där det borde ha funnits förorenade ämnen, men det fanns inga vid provtagningen, säger Mårten Sällberg och fortsätter:

– Avfall har blivit big business och då kommer det in brottslighet i branschen. Vi kan ställa krav på att företagen kan visa vart det tar vägen och vi kommer att öka tillsynen över det.