Döstäda – även i datorn och mobilen

Av Carina Nilsson

När någon dör lever minnena ibland vidare på sociala medier. För en del människor förvärrar de digitala spåren sorgen, medan det för andra personer blir en hjälp. Det visar en undersökning som Fonus har låtit göra.
– Att skriva ner hur man vill ha det efter döden, det är att ge sina anhöriga en stor kram. Och det gäller även hur man vill ha sina sociala medier, säger begravningsentreprenör Elisabeth Grönander på Fonus i Båstad.

Begravningsbyrån Fonus har undersökt svenskarnas inställning till döden i rapporten ”Svenskarna och döden”.

– Det är fortfarande lite tabu att prata om döden. Vi kanske inte behöver prata mer om döden, men vi ska inte vara rädda för det. Döden är en del av livet, vi föds och vi dör, och genom att prata om döden så avdramatiserar vi det lite.

Att prata om döden gör också att vi är lite mer förberedda den dagen det händer, menar Elisabeth.

Elisabeth Grönander rekommenderar alla att registrera sig i något av de register som begravningsbyråerna har. Hos Fonus är det Vita arkivet och man kan registrera sig både digitalt och i ett häfte där man skriver för hand. Foto: Carina Nilsson

– Det finns mycket forskning som visar att det är bra att prata om döden. När någon har diagnosticerats med en allvarlig sjukdom eller ligger för döden, då känns det kanske inte så bra att prata om det. Har man gjort det innan så är man förberedd på ett annat sätt.

Att prata om döden i ett tidigt skede är också ett bra sätt att underlätta för de anhöriga. Elisabeth brinner för frågan och uppmanar verkligen alla att skriva ner vad de vill ska hända efter sin död.

– Vi har Vita arkivet, andra begravningsbyråer har Livsarkivet. Man fyller i ett stort antal frågor, på papper eller digitalt, om hur man vill ha det efter sin död. Jag brukar säga att det är som att ge en stor kram till sina anhöriga. Om ett dödsfall har inträffat och man aldrig har pratat om vad som ska hända, så kommer en lång rad praktiska saker som man måste ordna med, mitt i all sorgen. Det kan vara arv, bouppteckningar eller hur man vill ha sin begravning. Vet man hur den som avlidit vill ha det så underlättar det enormt för de anhöriga.

I dagens samhälle tycker Elisabeth att det är mer viktigt än någonsin att förbereda inför sin egen bortgång.

– Förr föddes man i Grevie, jobbade i Grevie och hade stora delar av släkten i Grevie. Då var det också självklart att begravas i Grevie. Men idag ser det inte ut så, vi är världsmedborgare, vi flyttar, vi gifter om oss och vi har särkullsbarn. Om man själv tar ställning så slipper de anhöriga att ta en rad beslut som kan vara väldigt svåra, säger Elisabeth.

För den som vill planera livet efter sin död tycker Elisabeth att man också ska ta med sociala medier.

– De flesta av oss har någon form av konton på olika sociala medier. På några av dem kan man göra ett aktivt val och ställa in så att sidan görs om till en minnessida om man vill det. Man kan också skriva in i det Vita arkivet vilka konton man har och hur man vill att dessa ska hanteras. Men vi rekommenderar inte att man skriver in några lösenord.

I Vita arkivet kan var och en skriva ner hur man vill ordna saker efter sin död. Foto: Carina Nilsson

Elisabeth rekommenderar också att man rensar bland olika appar i sin telefon.

– Apparna är inte kopplade till Skatteverket eller någon annan myndighet, de vet inte att du är död. Det läggs mer ansvar på den enskilda individen idag att planera för den dagen man inte finns mer. Vi pratar ju om att ”döstäda” i Sverige och det borde även gälla det digitala.

Rapporten visar bland annat att var fjärde svensk, 26 procent, tycker att digitala spår i sociala medier förvärrar sorgen. Men samtidigt anser var femte svensk att digitala fotspår ger en känsla av närhet och tröst i sorgen.

– Den yngre generationen upplever mer tröst och närhet via sociala medier än vad den äldre gör, vilket kanske är naturligt, säger Elisabeth.

Rapporten trycker också på att idag finns det inget rätt eller fel i hur man vill ha det efter sin död.

– De digitala minnessidor vi har, där man kan tända ljus, skänka pengar eller skriva några ord är väldigt omtyckta och de fungerar för alla generationer upplever jag. Digitala live-sändningar av en begravning kan också vara väldigt värdefulla för släktingar som bor långt bort. Det viktigaste är att hitta det som är meningsfullt och som passar för en själv. Men det är alltid bra att ha pratat om det innan det händer, säger Elisabeth.

Fakta:

Vita Arkivet är en kostnadsfri digital eller fysisk tjänst från Fonus där du i förväg antecknar dina önskemål om begravning och praktiska detaljer. Livsarkivet är en liknande tjänst för begravningsbyråer anslutna till Sveriges Begravningsbyråers Förbund.

Begravningsbyrån Fonus har undersökt svenskarnas inställning till döden i rapporten ”Svenskarna och döden”.

– Det är fortfarande lite tabu att prata om döden. Vi kanske inte behöver prata mer om döden, men vi ska inte vara rädda för det. Döden är en del av livet, vi föds och vi dör, och genom att prata om döden så avdramatiserar vi det lite.

Att prata om döden gör också att vi är lite mer förberedda den dagen det händer, menar Elisabeth.

Elisabeth Grönander rekommenderar alla att registrera sig i något av de register som begravningsbyråerna har. Hos Fonus är det Vita arkivet och man kan registrera sig både digitalt och i ett häfte där man skriver för hand. Foto: Carina Nilsson

– Det finns mycket forskning som visar att det är bra att prata om döden. När någon har diagnosticerats med en allvarlig sjukdom eller ligger för döden, då känns det kanske inte så bra att prata om det. Har man gjort det innan så är man förberedd på ett annat sätt.

Att prata om döden i ett tidigt skede är också ett bra sätt att underlätta för de anhöriga. Elisabeth brinner för frågan och uppmanar verkligen alla att skriva ner vad de vill ska hända efter sin död.

– Vi har Vita arkivet, andra begravningsbyråer har Livsarkivet. Man fyller i ett stort antal frågor, på papper eller digitalt, om hur man vill ha det efter sin död. Jag brukar säga att det är som att ge en stor kram till sina anhöriga. Om ett dödsfall har inträffat och man aldrig har pratat om vad som ska hända, så kommer en lång rad praktiska saker som man måste ordna med, mitt i all sorgen. Det kan vara arv, bouppteckningar eller hur man vill ha sin begravning. Vet man hur den som avlidit vill ha det så underlättar det enormt för de anhöriga.

I dagens samhälle tycker Elisabeth att det är mer viktigt än någonsin att förbereda inför sin egen bortgång.

– Förr föddes man i Grevie, jobbade i Grevie och hade stora delar av släkten i Grevie. Då var det också självklart att begravas i Grevie. Men idag ser det inte ut så, vi är världsmedborgare, vi flyttar, vi gifter om oss och vi har särkullsbarn. Om man själv tar ställning så slipper de anhöriga att ta en rad beslut som kan vara väldigt svåra, säger Elisabeth.

För den som vill planera livet efter sin död tycker Elisabeth att man också ska ta med sociala medier.

– De flesta av oss har någon form av konton på olika sociala medier. På några av dem kan man göra ett aktivt val och ställa in så att sidan görs om till en minnessida om man vill det. Man kan också skriva in i det Vita arkivet vilka konton man har och hur man vill att dessa ska hanteras. Men vi rekommenderar inte att man skriver in några lösenord.

I Vita arkivet kan var och en skriva ner hur man vill ordna saker efter sin död. Foto: Carina Nilsson

Elisabeth rekommenderar också att man rensar bland olika appar i sin telefon.

– Apparna är inte kopplade till Skatteverket eller någon annan myndighet, de vet inte att du är död. Det läggs mer ansvar på den enskilda individen idag att planera för den dagen man inte finns mer. Vi pratar ju om att ”döstäda” i Sverige och det borde även gälla det digitala.

Rapporten visar bland annat att var fjärde svensk, 26 procent, tycker att digitala spår i sociala medier förvärrar sorgen. Men samtidigt anser var femte svensk att digitala fotspår ger en känsla av närhet och tröst i sorgen.

– Den yngre generationen upplever mer tröst och närhet via sociala medier än vad den äldre gör, vilket kanske är naturligt, säger Elisabeth.

Rapporten trycker också på att idag finns det inget rätt eller fel i hur man vill ha det efter sin död.

– De digitala minnessidor vi har, där man kan tända ljus, skänka pengar eller skriva några ord är väldigt omtyckta och de fungerar för alla generationer upplever jag. Digitala live-sändningar av en begravning kan också vara väldigt värdefulla för släktingar som bor långt bort. Det viktigaste är att hitta det som är meningsfullt och som passar för en själv. Men det är alltid bra att ha pratat om det innan det händer, säger Elisabeth.

Fakta:

Vita Arkivet är en kostnadsfri digital eller fysisk tjänst från Fonus där du i förväg antecknar dina önskemål om begravning och praktiska detaljer. Livsarkivet är en liknande tjänst för begravningsbyråer anslutna till Sveriges Begravningsbyråers Förbund.