Jätterapporten visar: Svikna av servicen men trygga med grannen

Av Per Brolléus

Landsbygdsbor känner sig missgynnade av beslutsfattare, ratar vindkraft och litar mer på grannen än på myndigheter. Samtidigt är nöjdheten med det egna livet precis lika hög i byar och mindfre städer som i storstäderna. Det visar SOM-institutets nya rapport som kartlagt svenskarnas åsikter och livsstil under fyra decennier.

Inför valet 2026 publicerar SOM-institutet den omfattande kartläggningen Svenska stad-land-trender 1986–2025. Rapporten slår fast att det upplevda avståndet till makten sätter djupa spår utanför städerna. Boende på landsbygden anser i betydligt högre grad att den egna orten missgynnas och att avstånden till offentlig service har blivit för långa.

Båstad kommun går i undersökningen som landsbygd. Storstad är Stockholm, Göteborg och Malmö.

Rapporten synliggör en tydlig politisk förskjutning som skett över tid. På 1990-talet var storstadsborna borgerlighetens starkaste fäste. I dag har mönstret kastats om: i storstäderna identifierar sig nu 43 procent som vänster, medan 38 procent av landsbygdsborna lutar åt höger.

Den skarpaste klyftan mellan stad och land finns i energifrågan. Landsbygdsbor är den grupp som är mest negativ till fortsatt utbyggnad av vindkraft och samtidigt mest positiv till kärnkraft. Motståndet mot vindkraft är också ett av få områden där polariseringen mellan stad och land har ökat oavbrutet sedan 2014.

Det politiska missnöjet märks även i förtroendesiffrorna. Landsbygdsbor har generellt lägre förtroende för myndigheter, politiker och EU. Men det finns tydliga undantag: Polisen, Försvaret och Kungahuset åtnjuter högre förtroende på landsbygden än i storstäderna. Dessutom vill hela 59 procent av landsbygdsborna se ett återförstatligande av Posten.

På det personliga planet syns en tydlig lokal trygghet. Tilliten till samhället i stort är något lägre på landet, men tilliten till det egna närområdet är starkare. Landsbygdsbor är i betydligt högre utsträckning än storstadsbor övertygade om att grannarna skulle ställa upp och hjälpa till vid sjukdom.

SOM-rapporten från Göteborgs Universitet.

Siffrorna i korthet: Landsbygden kontra storstaden

Politisk kompass: 38 % på landsbygden står till höger (31 % till vänster). I storstaden står 43 % till vänster.

Energienhet: Landsbygden har lägst stöd för vindkraft och högst stöd för kärnkraft.

Statlig kontroll: 59 % av landsbygdsborna vill återförstatliga postväsendet.

Lokal gemenskap: Högre tillit till grannar och lokalsamhälle, men lägre förtroende för EU (50 % positiva jämfört med 60–70 % i städerna).

Fritid och kultur: Landsbygdsbor vistas mer i naturen och ägnar sig mer åt hantverk, men besöker bibliotek och museer i lägre utsträckning.

Trots upplevda serviceförsämringar och ett växande avstånd till beslutsfattarna visar SOM-rapporten att valet 2026 inte ser ut att bli något renodlat kulturkrig mellan stad och land. Synen på samhällets största problem är överraskande likartad – och i slutändan är landsbygdsbor och storstadsbor exakt lika nöjda med sina liv.