Om samhället stannar kliver Karin och Gunnar fram

Av Carina Nilsson

Översvämningar, långvariga strömavbrott eller en större kris. Vid alla de händelserna ska frivilliga resursgruppen, FRG, kunna rycka in och stötta kommuninvånarna.
– Vi är kommunens förlängda arm i krissituationer, men vi behöver bli fler, säger Karin Stiernblad och Gunnar Ericsson som är FRG-ansvariga i Båstads kommun.

Båstads kommun har haft en frivillig resursgrupp i ungefär två år. Men gruppen behöver fler medlemmar.

– Vi är lite för få. Vi är ungefär femton personer men vi behöver bli fler och vi jobbar på att rekrytera och få in fler personer, säger Gunnar Ericsson.

Gruppen ska kunna stötta upp vid alla större kriser, eller om det skulle uppstå en krigsliknande situation.

– Kommunen har ett stort ansvar för många samhällsviktiga funktioner så som skola, äldreomsorg, vatten och avlopp bland annat. Vid en större kris så räcker inte resurserna till, men då ska vi kunna gå in och stötta upp. Vi har ett avtal med kommunen och blir anställda med lön om gruppen behöver aktiveras. Det kan handla om att informera allmänheten eller att upprätta trygghetspunkter vid behov, säger Karin Stiernblad.

Trygghetspunkterna ska finnas på olika platser i kommunen. De ska vara en plats där allmänheten kan få information om internet ligger nere, där man kan ladda telefonen vid större elavbrott eller värma sig.

– Det ska också gå att tillkalla ambulans via räddningstjänstens system Rakel i en nödsituation, säger Gunnar Ericsson.

Både Gunnar och Karin tycker att arbetet i FRG är väldigt meningsfullt och viktigt.

– Jag har alltid varit en föreningsmänniska och har lätt för att prata med folk. Jag har också en lång erfarenhet som chef och ledare, vilket kan vara till nytta i en krissituation då man snabbt behöver organisera och strukturera upp saker, säger Gunnar.

– Jag har också ett stort engagemang för att hjälpa mina medmänniskor och man ser i Ukraina vilken insats civilsamhället gör i kriget. Man ser att alla verkligen behövs på olika sätt om det blir en större kris eller krig, säger Karin.

I FRG har de fått utbildning i bland annat ledarskap och hjärt- och lungräddning. Gruppen övar också regelbundet på olika situationer med inkallelseövningar. Att ha en frivillig resursgrupp har hittills varit helt frivilligt för kommunerna.

– Tidigare hette det att kommunen bör ha en FRG, nu säger man att kommunen ska ha en frivillig resursgrupp. Det kommer också kriser hela tiden, vi har haft allvarliga översvämningar i Båstad och det är inte länge sedan vi hade snökaos där massor av människor fast i sina bilar på motorvägarna i Skåne. På andra håll har FRG kunnat hjälpa brandmän med vatten och mat vid en skogsbrand eller anlitats för att söka efter försvunna personer, säger Karin.

Karin och Gunnar välkomnar alla som vill vara med i FRG eller är nyfikna på gruppens verksamhet att höra av sig.

– Det enda kravet är att man också är medlem i en annan civilförsvarsorganisation, som Blå stjärnan, Civilförsvarsförbundet eller Röda Korset till exempel, säger Gunnar.

FRG

Frivilliga resursgrupper regleras inte i någon lag eller förordning. Istället bygger konceptet på frivillighet och lokala avtal mellan den enskilda kommunen och de frivilliga försvarsorganisationerna med Sveriges Civilförsvarsförbund i spetsen. Det är alltså upp till varje enskild kommun att själv fatta beslut om de vill inrätta och samarbeta med en FRG.