BÅSTAD 2026-07-12 KL. 06:00

Från Alaska till Pensionat Lyckan i Båstad

Av Carina Nilsson

Alaska på 1800-talet, Krügerkraschen och ett pensionat som lockade societeten i Båstad. Ända sedan Charlotte ”Lotta” Andersson var liten har hon hört de spännande berättelserna som har utspelat sig i släktens dramatiska historia.
Nu har berättelserna blivit en bok, en blandning av fiktion och verkliga händelser, där det mesta snurrar runt Pensionat Lyckan i Båstad.

Från Alaska till Pensionat Lyckan i Båstad
Charlotte "Lotta" Andersson från Magnarp har skrivit en bok om sin släkts historia, blandad med fiktion i nutid. I centrum står Pensionat Lyckan i Båstad som Lottas mormors mormor drev. Foto: Carina Nilsson

Idén till boken kom från Lottas mamma Alvie för många år sedan.

– Hon bad mig skriva ner allt hon visste om vår släkt – alla berättelser som jag hade lyssnat på sedan jag var liten. Vi började tillsammans men sedan dog mamma 2016 och planerna hamnade på is tills för ett år sedan då jag började skriva.

Lotta var tidigt inne på att blanda verkligheten med fiktion.

– Mamma var först emot det, hon tänkte att alla skulle tro att vi hade haft ett mord i släkten, men så småningom gick hon med på det. Men vissa delar, min mormors mormors och hennes dotters öden är helt sanna och allt som händer med Lyckans pensionat i Båstad är också helt sant.

Lottas mormors mormor Karolina föddes 1863 och levde tills hon blev 90 år. Hennes liv var ovanligt på många sätt.

– Hon kom från sydvästra Skåne, där hennes föräldrar arbetade på Börringe slott, men emigrerade så småningom till Alaska med sina tre barn och sin man som var sjöingenjör. I Alaska fick de ett fjärde barn och flyttade sedan tillbaka till Sverige och Båstad, säger Lotta och fortsätter:

– Väl hemma blev Karolina gravid igen – när hennes man hastigt dog. Då hade de redan köpt en gård, Lyckan, som stod där kommunhuset är idag och vars mark sträckte sig upp till järnvägsstationen. Hur de fick pengar vet jag inte, kanske hittade de guld i Alaska, säger Lotta skämtsamt.

Karolina stod alltså ensam med fem barn och en gård som de nyss hade köpt.

Boken utspelar sig i Båstad i två tidsplan, i nutid och i tennisepokens sommar 1948. Foto: Carina Nilsson
Boken utspelar sig i Båstad i två tidsplan, i nutid och i tennisepokens sommar 1948. Foto: Carina Nilsson

– Karolina gjorde om hela gården till ett pensionat och drev det med framgång. Bland annat lyckades hon locka många välbeställda danskar. Hon fick också en stark position i Båstad, hon var målmedveten och tog för sig. Hennes historia har verkligen fascinerat mig, kvinnor behöver fortfarande jobba med att ta för sig, men Karolina gjorde verkligen det i en tid när det var mycket svårare för kvinnor att göra det, säger Lotta.

Men Lottas bok är inte bara en skildring av hennes släkts historia. Parallellt med den sanna historien löper en fiktiv skildring av polisinspektören Julia, som åker från Stockholm ner till sommarhuset i Båstad där hon börjar nysta i ett gammalt fall.

– De båda berättelserna hakar i varandra och det handlar också lite om Båstads historia och tennisens historia. Men också om hur förfädernas val och historia inverkar på släktleden längre fram. Jag har funderat på hur mitt eget liv hade sett ut om mina förfäder hade gjort andra val. Det är spännande att undersöka, säger Lotta.

Boken är nu tryckt och klar. Den säljs bland annat hos bokhandeln i Båstad, på Ica supermarket vid Lyckan-torget i Båstad samt i flera nätbokhandlar. Den kommer även att finnas på Hantverksmässan i Boarp. Boken har fått benämningen relationsinriktad spänningsroman och Lotta utesluter inte att det blir en uppföljare.

– Jag förväntar mig ingen försäljningssuccé, men det beror lite på hur det går med försäljningen. Kanske blir det en bok till, det är väldigt roligt att skriva, säger Lotta.

Hon råder däremot alla som är nyfikna på sin släkts historia att fråga sina nära och kära om det de minns.

– En dag är alla de som kan berätta borta. Men jag tror det är viktigt att veta, för det är absolut så att släktens historia följer med oss och påverkar våra liv. Det kan även vara roligt för de efterkommande att få ta del av släktens historia, säger Lotta.