Pia och Mattias nya liv tog fart över en natt

Av Peter Jakobsson

Hos Pia Hansson och Mattias Frisk i Munka Ljungby är delar av huset nu fullt av deras nya liv. I hallen står hyllor med muggar, skålar, smörtaxar och färgstarka fat, längre in i en del av vardagsrummet finns packbordet där kartonger förbereds för nästa leverans. Och i källaren som en gång var en rå, lite sunkig yta med oljetankar och pannrum ryms numera ugnar, glasyrhyllor och kursbord.

Det är också här, i villan som blivit butik, verkstad, ateljé och logistikhub, som paret landat efter ett arbetsliv i hotellbranschen. Planen var egentligen att trappa ner och bli pensionärer på riktigt. Att de sålde hotellet innan pandemin slog till var, som Mattias säger, ”bra tajming”. Sedan flyttade de från lägenhet i Ängelholm till huset i Munka Ljungby, med plats för Pia att äntligen ta tag i sin konstdröm.

– När vi lämnade hotellet ville jag göra något annat, berättar Pia. Hon var 60, hade alltid velat gå konstskola och sökte, mest för att se om det gick. Att hon skulle bli antagen på Högskolan för konst och design i Göteborg, med fem platser och över hundra sökande, kändes overkligt.

– Jag kom in, vad skulle jag göra? Fick ju ta mitt pick och pack och åka. Det var så stort, säger hon.

Hon hann bara en termin innan livet och ekonomin drog henne hem igen, men kreativiteten hade redan fått fäste. Pia började bygga stora skulpturer, och snart stod två rejäla ugnar på plats i källaren. Mattias, som tidigare var journalist och som alltid haft musiken nära, följde med ner för trappan.

– Vi sålde hotellet, vi köpte huset och bestämde oss för att göra pension. Men vi insåg också att pensionen var inte så glamorös, säger han med ett leende.

De började prata om bruksföremål. Skålar. Koppar. Något som gick att sälja, mest för att det verkade kul och för att få in lite extra. Men i början var det mer hjärta än kassaflöde.

– Vi tänkte att vi skulle sälja till våra kompisar kanske. Men så blev det så himla mycket saker så vi visste inte vad vi skulle göra av det. För ingen köpte ju det, säger Pia.

Ändå fortsatte de. De drejar inte, det är inte deras grej. I stället bygger de för hand, kavlar leran, skär ut cirklar och formar. ”Handbyggt”, som de säger i mun på varandra. Och det är just där deras signatur vuxit fram: kopparna som Mattias producerar med nästan meditativ precision och som Pia sedan gärna “stör” med färg, dropp och snedheter.

– Jag tycker inte det är roligt att göra rakt… Jag tar bara och målar på, stänker på, droppar. Så får det bli vad det blir, säger Pia. Mattias nickar och erkänner att han är mer åt andra hållet.

– Jag njuter av att se hundra sådana här ämnen stå på rad och vänta på att bli glaserade.

Viss moment i produktionen hjälps de åt med. Foto: Peter Jakobsson

Sedan kom knorren som förändrade allt. Dottern Clara Fina, som kan sociala medier, insisterade på att de skulle finnas på Instagram och TikTok, som de knappt visste vad det var. På julafton 2024 stod Pia och Mattias i hallen och tittade på varandra. ”Ingen köpare”, minns Pia. Clara la upp ett klipp på sina föräldrar som “lullade omkring” hemma med keramiken.

– På julaftonsmorgon hade vi 600 000 visningar, det burrade konstant i telefonerna från alla notiser, vi fattade ingenting, berättar makarna.

Från den stunden var det som om någon skruvade på kranen. Folk från hela Sverige hörde av sig, ville komma, beställa, veta hur man fick tag i sakerna. Paret släppte in besökare under mellandagarna och ruschen var ett faktum.

– På nyårsafton var det slut. Ingenting kvar, säger Pia.

De aktiverade ett gammalt bolag från hotellåren och kastades rakt in i en verklighet där Swish-notiser och kartongbrist blev vardag.

– Skattemyndigheten hörde av sig… och undrade vad vi håller på med när de såg all aktivitet på swishen, säger Mattias och skrattar åt hur absurt allt kändes.

Hansson & Frisks signaturprodukt är muggen som blivit väldigt populär. Foto: Peter Jakobsson

Under 2025 fortsatte det. Vissa släpp säljer på minuter. En begränsad serie “Skånerostmuggar” blev en snackis, lockade till och med nya kundgrupper.

– Helt plötsligt är det män som kommer och handlar, så var det inte innan, säger Pia.

Men det är inte bara produkterna som drar, tror de. De bjuder på sig själva i klippen som läggs ut. De visar när något går fel och låter det vara lite vardagligt.

– Vi är rätt så öppna och bjuder gärna på oss själva. Går något fel så visar vi det, säger Mattias. Och Pia fyller i att dottern fungerar som både regissör och manusförfattare ibland.

– Hon känner oss så otroligt väl så det blir väldigt äkta.

Mattias gör en mugg med vana händer. Foto: Peter Jakobsson

I dag är deras hem också en plats för möten. Folk kör hit med Munka Ljungby som huvudmål, berättar de, och ibland står någon utanför dörren redan när de öppnar.

– Det var ett par från Grönland som stod där en förmiddag, de handlade för 3000 kronor och så får man en bra historia från Grönland, säger Mattias och påpekar att de älskar att träffa folk och höra andra människors historier.

Kanske är det där som den gamla hotellvärlden och den nya verkligheten med keramiken möts. Bemötandet, nyfikenheten och känslan av att vara värdar, fast med koppar i stället för hotellnycklar.

– Vi blir sedda. Vi blir bekräftade. Det är precis som på hotellet, säger Mattias.

Och pensionen? Jo, den finns på pappret men nu är det oftast fullt upp.

– Vi är formellt pensionärer… men vi jobbar mer än vi gjorde innan, säger Mattias.

Pia rycker på axlarna, som om det är världens bästa problem:

– Vi har haft så mycket roligt.

Ibland försöker de ändå öva på pensionärs-livet.

– Då tar vi fram ett korsord, det är väl det mest pensionärsmässiga vi gör, säger Mattias och skrattar.

Mattias Frisk och Pia Hansson lever en annan tillvaro sedan keramiken blev viral på nätet. Foto: Peter Jakobsson

Resten av tiden formar de lera, blandar glasyrer, packar paket och öppnar dörren för nya ansikten. Och när någon i byn kallar dem TikTok-kändisar blir de fortfarande lite förvånade, men mest glada.

– Det håller oss lite yngre att vara bland folk på det sättet, säger Mattias.

Innan vi lämnar Pia och Mattias till att fortsätta med keramiken berättar de en liten hemlis.

– I går var det några här och lånade en hel del muggar och annat till ett tv-program. Vilket det är får vi inte säga, avslutar Mattias.