Av Rickard Gustafsson
Teckningsmuseet i Laholm väljer denna sommar att bjuda på en lärorik kulturhistorisk tidsresa. Nedslag och berättelser om epokavgörande händelser i teckningskonstens trettiotusenåriga historia illustreras med hundratals teckningar ur museets digra arkiv.
Sommarens utställning på Teckningsmuseet har ett minst sagt ambitiöst angreppssätt. Museipersonalen ger sig på att med text och bild berätta tecknandets historia från stenåldern fram till modern tid. En resa som spänner över 33 000 år.
– Vi tänkte att det kunde vara spännande att ta ett helhetsgrepp om teckningskonsten. Hur teckningar använts och utvecklats genom tiderna, säger Henrik Stenberg.
Med start i stenålderns grottmålningar, tecknande på papyrus i gamla Egypten och kinesiskt tuschmåleri tas besökaren på en odyssé genom epoker, som exempelvis renässansen med da Vinci och Michelangelo, till början av 1900-talet.
Väl medvetna om omöjligheten att kunna ge en heltäckande historiebeskrivning har Stenberg tillsammans med kollegorna Frida Talik, Linus Hertley-Lundberg och Judith Etzold gjort subjektiva urval av cirka 300 teckningar som representerar de olika epokerna.
Henrik Stenberg lutar sig mot väggen där den konologiska tidsresan börjar – de första kända mänskliga teckningarna. Målade för 33 000 år sen. Foto: Rickard Gustafsson
Samtliga teckningar, många aldrig tidigare utställda, har letats fram ur arkivet som ett sätt att lyfta fram museets digra samling innehållande 22 000-23 000 teckningar.
– Det är svårt att hitta den perfekta blandningen av att teckningarna ska vara historiskt relevanta och trevliga att titta på, för de ska ju också ge någonting rent estetiskt, säger Linus Hertley-Lundberg.
– Det är verkligen subjektiva nedslag och axplock inte tänkt som något heltäckande, utan ett försök att rent kronologiskt orientera sig i hur teckningar använts genom historien i olika sammanhang och det är både fascinerande och spännande, säger Henrik Stenberg.
Utställningen är inte bara kronologisk utan också indelad i genrer som exempelvis vetenskap, grafisk form, satir och serier. Bland annat får man följa de första stegen till den moderna serietidningen.
– Det började ganska tidigt, redan på 1100-talet. Formatet dyker upp tidigt, i en bibel faktiskt. Som du ser liknar det de moderna seriestripparnas pratbubblor som här avbildas genom banderoller. Sen har det utvecklats successivt, säger Henrik Stenberg.
Satir har avtecknats i teckningar och målningar och använts inom litteraturen i flera tusen år. Foto: Rickard Gustafsson
Ett avgörande redskap i teckningens historia är blyertspennan, något som alla människor använt. På en av museets monterväggar beskrivs hur den uppfanns av franske ingenjören Nicolas-Jacques Conté, 1795.
Stenberg berättar komprimerat om hur den moderna varianten tillkom.
– På 1500-talet upptäckte man grafit som är huvudkomponenten i blyerts. Man hade tidigare tecknat med bly och upptäckte att det här var väldigt bra att rita med, men att det var väldigt kladdigt.
– Så man började experimentera med att blanda upp grafiten med olika material och Conté kom på hur man kunde blanda det med en speciell lera och bränna i ugn och därigenom skapa ett hårt material och det blev revolutionerande!
Innan blyertspennan uppfanns var det vanligt med bly- eller silverstift som skriv- och teckningsredskap. 1795 lyckades Nicolas-Jacques Conté förädla och blanda grafiten och skapade den typ av penna vi använder än i dag. Foto: Rickard Gustafsson
Utställningen ”Tecknandets historia – lusten att berätta” pågår från den 15 juni till 15 september.
Vernissage hålls på Teckningsmuseet den 15 juni, klockan 12-16. Linus Hertley-Lundberg och Henrik Stenberg inviger utställningen klockan 13 med ett historiskt teckningsquiz där ett fint pris väntar på vinnaren.
Medan besökarna går omkring i utställningen bjuds också på livemusik i sköna jazztoner av The Swingin’ Johny Carlsson Duo och i tecknarateljén är det konstnärsledd verkstad under dagen med temat: ”Teckna som grottmålningarna”.
Över 300 teckningar varav många aldrig tidigare visats finns att skåda på Teckningsmuseets sommarutställning. Foto: Rickard Gustafsson