Klik venligst
Klik venligst
Klik venligst
HISTORIA 2020-12-14 KL. 10:47

Tillie från Grevie - världsmästare på cykel

Tillie från Grevie - världsmästare på cykel

Många Bjärebor emigrerade till Amerika under 1800-talet, betydligt fler än riksgenomsnittet för landet. I de flesta fall var det en absolut nödvändighet för att överleva, i några fall fanns det också en aning äventyrslusta inför det okända.

Den riktigt stora emigrantvågen kom under åren 1860–1900 då hela familjer flyttade till USA. I andra fall blev det bara föräldrar eller något syskon som stannade kvar i Sverige, medan resten av familjen lämnade det gamla landet. Bjäre utarmades på det viset på flera generationer dugliga medborgare som inte kunde hitta försörjning här längre.

De flesta som reste till Amerika tänkte arbeta där under något år och sedan återvända till Sverige. Vissa gjorde flera sådana turer eftersom det trots allt var lättare att tjäna pengar i USA än hemmavid. Men det var verkligen inga lättförtjänta pengar.

Merparten av dem som emigrerade höll en intensiv kontakt med släkten på hemmaplan men det fanns också flera fall då en emigrerande Greviebo inte hörde av sig under årtionden. Vad hade hänt, hade han eller hon gått under eller helt glömt sitt gamla land? När någon via brev hört av sig till en släkting så visste hela samhället det.

Skälet för att bege sig från Sverige kunde vara äventyrslusta eller ekonomiskt, men det fanns också andra skäl, som att man inte trivdes, ville undvika militärtjänst, gjort någon flicka med barn eller i värsta fall gjort något olagligt. Ibland kunde det helt enkelt vara önskan om revansch för en svår uppväxt.

Men det krävdes mod att våga ta steget över Atlanten och då var det inte bara den långa resan, utan även ett nytt land med främmande språk som skrämde. Därför talades det med respekt under 1940- och 50-talen om de som rest ”over there”. Namn som Francis West (egentligen Frans Arvidsson, född i Drängstorp 1906), Yngve Svensson, Erik ”Slampen” Nilsson, Gustaf Svensson, Åke och Jämte Leo, Sven-Axel Andersson för att nämna några, återkom ofta i Greviebornas diskussioner.

Matilda Andersdotter föddes den 23 april 1875 i Salomonhög. Hon var det åttonde barnet till Anders Bengtsson, men bara det fjärde i hans andra äktenskap, då med Anna Maria Christiansdotter. Fyra år senare skulle Matilda få ytterligare ett syskon som döptes till Emma. 1881 flyttade familjen från Salomonhög till Engelsbäck 4. Förmodligen var livet i Engelsbäck ganska knapert, så som det var för många familjer vid den här tiden, där barnaskaran fick hjälpa till med försörjningen så gott det gick.



Matilda ”Tillie” Andersdotter i en tävlingströja med fastnålade medaljer som visade att hon var världsmästare. Hon föddes 1875 i Salomonhög.

Fadern Anders Bengtsson dog redan 1883 och det gjorde situationen än värre. Johanna, som var den äldsta av Matildas helsyskon, valde att emigrera till USA 1887. Halvbrodern Bengt Peter hade givit sig iväg sex år tidigare. Det gick några år då de andra syskonen säkert lockades av äventyret och möjligheterna, men omsorgen om modern fanns med i bilden.

År 1891 bestämde sig dock Matilda och brodern August för att emigrera. De var då 16 respektive 18 år. Året efter begav sig systrarna Ida och Emma tillsammans med modern till det förlovade landet i väster. Därmed hade hela familjen lämnat Sverige.

Väl i USA väntade en arbetsam tid i ett tvätteri för Matilda. Där kunde historien om Matilda Andersdotter ha slutat, om hon inte 1892 fått se svensken John S Johnson tävlingscykla en engelsk mil. Matilda lär ha sett Johnson i flera tävlingar och då bestämt sig för att även hon ville tävla på cykel och slå rekord.

För att få råd att köpa en tävlingscykel tvingades hon dubbelarbeta. Jobb i tvätteri på dagarna och som sömmerska på kvällarna gav tillsammans tre dollar i veckan. Förutom cykeln krävdes ett visst mått av aerodynamisk utstyrsel, då som nu. Att kvinnor offentligt skulle uppträda i kortbyxor och strumpor var i det närmaste skandal, då vadlånga kjolar eller klänningar bättre ansågs upprätthålla moralen.



Tillie Anderson vann de flesta lopp hon ställde upp i. Hon deltog i 130 tävlingar varav hon vann 123. Här på sin Thistle cykel, med ett blågult sidenband om midjan 1897.

Matilda, som vid det här laget ändrat sitt namn på amerikanskt vis till Tillie Anderson, fortsatte sin dröm om tävlingscykling, oavsett vad moralens väktare tyckte. Hon blev framgångsrik, fick sponsring från cykelmärket Thistle och kunde tävla om rejäla prispengar.

Under åren 1897–1902 blev hon utsedd till världens bästa kvinnliga cyklist. Hennes fästman Phil Shoberg, som också var en duktig cyklist, blev Tillies manager, tränare och slutligen hennes äkta man.

Tyvärr avled Shoberg redan 1902 i tbc och vid den här tiden slutade även de kvinnliga velodromcyklingarna efter en allvarlig olycka. Cykelboo- men avtog och ersattes med motor- cykel- och senare även biltävlingar.

Startögonblick på någon av alla de tävlingar Tillie Anderson (i randig tröja) deltog i. Under åren 1897 till 1902 blev hon utsedd till världens bästa kvinnliga cyklist.

Under de dryga fem år som damcykling var i ropet drog den till sig stora publikskaror. Naturligtvis var det spänningen, flera tävlande var invandrare som blev påhejade av sina landsmän, möjligheten att spela pengar på vinnaren, men troligtvis även att få se vackra kvinnor tävla i uppseendeväckande kläder som lockade.

Matilda ”Tillie” Anderson Andersdotter dog 1965 i Minnesota 90 år gammal, tyvärr bortglömd av idrottsvärlden. Mestadels beroende på att hon var kvinna.


Text: Denna text, signerad Gunder Jönsson, är en av historierna i årets upplaga av boken Bjärebygden.

LÄS VECKANS TIDNING


Fler E-tidningar

SENASTE I HISTORIA

HISTORIA 2020-12-29 KL. 09:51
Hotell Viktoria
HISTORIA 2020-11-14 KL. 09:52
Malens terrass
HISTORIA 2020-11-01 KL. 11:47
Kungen och tennisen
HISTORIA 2020-10-25 KL. 13:45
Hallänningasöndag

Fler nyheter