Politikerna sa ja till stor gård – trots tjänstemännens nej
Av Peter Jakobsson
Ett bostadshus på 445 kvadratmeter, en stor maskinhall och ett stall får byggas på värdefull jordbruksmark ovanför Pershögsskogen i Båstad. Kommunens tjänstemän ville avslå ansökan, men politikerna gjorde en annan bedömning. Beslutet motiveras med framtida livsmedelsproduktion, trots att det inte finns några garantier för att verksamheten blir verklighet.
Miljö- och byggnadsnämnden i Båstad har beviljat bygglov för en omfattande gårdsanläggning vid Tarravägen, precis ovanför Pershögsskogen. De sökande vill etablera fårhållning och grönsaksodling på marken och planerar därför att uppföra ett bostadshus, en maskinhall och ett stall.
Totalt omfattar byggnaderna 823 kvadratmeter byggnadsarea. Bostadshuset får 445 kvadratmeter boarea och ritningarna visar bland annat fasader av återbrukat tegel, granitsockel, ekdetaljer och koppararbeten.
Marken är dock klassad som jordbruksmark med högt brukningsvärde. Kommunens miljöavdelning har påpekat att marken bör skyddas för framtida livsmedelsproduktion. Även bygglovshandläggaren ansåg att de sökande inte tillräckligt visat varför byggnaderna måste placeras just där.
Förvaltningens förslag var därför att avslå bygglovet.
Men när ärendet behandlades av miljö- och byggnadsnämnden den 14 oktober gjorde politikerna en annan bedömning. Fem ledamöter från C, L, S, SD och BP yrkade på att bygglovet skulle beviljas. Enligt de intervjuade politikerna motsatte sig inte heller de övriga närvarande ledamöterna beslutet och ingen har velat protokollföra en motsättning.
Christian Nilsson (C), som tidigare varit starkt kritisk till exploatering av jordbruksmark, förklarar varför han den här gången ställde sig positiv.
– Det är den samlade helhetsbedömningen som vi ser som är bäst för samhällets utveckling. Det är av näringspolitiska skäl. Det handlar om att göra jordbruket mer intensivt, säger han.
Enligt ansökan ska omkring 6,5 hektar användas för fårhållning och betesmark medan 1,5 hektar ska användas för grönsaksodling. Produktionen är tänkt att levereras till en lokal restaurang.
Politikerna framhåller även att byggnationen bara tar en mindre del av den totala markarealen i anspråk. Förvaltningen har däremot påpekat att även trädgård, gårdsplan, vägar och avloppsanläggning tar jordbruksmark i anspråk.
Hans Grönqvist (SD) anser att byggnaderna placerats på den del av marken som har sämst förutsättningar för traditionellt jordbruk.
– Det ligger en rätt så brant nordsluttning med en hög skog i söderläge. Den föreslagna platsen är längst ut mot skogskanten, alltså där som är minst sol på åkern, förklarar Hans.
Han menar att mindre odlingar kan ge bättre avkastning än dagens jordbruk.
– Då kan du få en annan produktion på den här marken. Det kan ge mer mat till folket.
En central fråga är dock vad som händer om den planerade jordbruksverksamheten aldrig kommer i gång eller senare upphör. Det är just framtida intensivare odling och djurhållning som de sökande använt som argument för byggnationen vilket politikerna godtog.
Christian Nilsson bekräftar att nämnden inte kan ställa krav på att verksamheten verkligen genomförs.
– Nej, det kan man inte villkora.
Han är ändå övertygad om att planerna kommer att förverkligas.
– Jag är övertygad om att de sökande kommer att uppfylla det de har skrivit och sagt.
Även Hans Grönqvist menar att man måste kunna lita på de uppgifter som lämnas i en ansökan.
– Ibland får man ju lita på folk.
Han tror också att gården kommer att användas som permanentbostad snarare än fritidshus.
– Det är ju en familj som är aktiva företagare här på Bjäre och har verksamheter. Jag tror inte att det blir något tomt sommarhus. Det får man också väga in.
Beslutet väcker också frågan om andra markägare kan hänvisa till planerad jordbruksverksamhet för att få bygga stora bostadshus på skyddsvärd jordbruksmark.
Christian Nilsson medger att det finns en sådan risk.
– Jo, jag ser en liten risk i det att det blir prejudicerande. Men det lever vi med i nämnden i många beslut.
Hans Grönqvist är däremot inte orolig för att beslutet ska få sådana följder.
– Nej, det är inte jag rädd för. Varje beslut är unikt i sig.
Christian Nilsson framhåller att det är politikernas uppgift att göra avvägningar i ärenden där olika intressen står mot varandra.
– Det händer då och då att vi gör en annan bedömning än tjänstemännen. Det är därför ärendet kommer upp till nämnden.
LÄS SENASTE E-TIDNINGEN
