Hon vill göra klimakteriet mindre ensamt

Av Carina Nilsson

Genom åren har många tabun rivits för vad som är okej att prata om, men klimakteriet har det varit tyst om – alldeles för länge. Det menar Åsa Balkhed som har utbildat sig till klimakterieterapeut och håller föreläsningar i ämnet.
– Det påverkar vår hälsa, våra relationer och vårt arbete. Vi måste våga prata om det här, säger hon.

När Åsa Balkhed var i 45-årsåldern märkte hon hur humöret förändrades, hon fick kort stubin och kunde bli lika arg över småsaker som när hon var i tonåren. Bristen på kunskap om förebyggande behandling ledde henne in på en utbildning till klimakterieterapeut. Nu håller hon föreläsningar i ämnet.

– Jag tyckte inte om att vara så där arg, men genom att lära sig mer om de kemiska och fysiska processer som händer i kroppen kan man få en ökad förståelse och lära sig vad man kan göra åt det, säger Åsa.

I klimakteriet sjunker kvinnans nivåer av hormoner, framför allt östrogen och progesteron. Ägglossningen blir oregelbunden och upphör till sist.

– Framför allt östrogen är som ett skyddsnät för väldigt många saker, inte minst inflammationer i kroppen. När östrogenet minskar blir vi skörare och kroppen tål inte lika mycket. Många får hormonbehandling genom vården men tyvärr fungerar det inte för alla. Men finns även många saker vi kan göra själva, säger Åsa.

Åsa, som tidigare har haft hästar under många år, har provat en del av de hälsopreparat som säljs för hästar.

– Hästar är världens känsligaste djur så det som hästar kan äta provar jag också att äta. Jag prövade bland annat munkpeppar som används för att stabilisera humöret och fick en viss hjälp av det.

Åsas intresse för ämnet växte och hon utbildade sig hos Anna Halén i Helsingborg till klimakterieterapeut. Numera håller hon föreläsningar och kan även ta emot enskilda klienter.

– Ska jag ge något generellt råd så är det att vi behöver bli lite snällare mot oss själva i den här åldern. Man orkar inte riktigt i samma tempo som förut och pressen på dagens medelålders kvinnor är väldigt stor. Det finns kvinnor som har småbarn eller tonåringar samtidigt som de kommer i klimakteriet eller förklimakteriet. Många jobbar heltid och en hel del har dessutom gamla föräldrar att ta hänsyn till på olika sätt. Att då också gå igenom den här stora kroppsliga omställningen är väldigt tufft, vi lever lite omöjliga liv, säger Åsa.

Att vi dessutom lever i ett samhälle där stress har blivit vardag gör inte saken bättre.

– Stress påverkar hormonproduktionen och leder till att hjärnan inte får den hjälp den behöver i hormonomställningen. Men stress handlar ofta om rädsla, kan man bena ut vad man är rädd för så blir det lättare att få ner stressen.

Åsa trycker också på att kvinnor i klimakteriet måste pyssla om sig själva lite mer och tänka på vad kroppen behöver.

– Kosten är viktig. Ät bara saker som verkligen är bra för kroppen. Själv äter jag mycket mer grönsaker och kött än tidigare, men undviker processad mat, socker och snabba kolhydrater. Att ha tre till sju kilos övervikt är ingen fara, i fettväven produceras östrogen, så man behöver inte vara så rädd för lite smör eller skinnet på kycklingen eller fet fisk, säger Åsa.

Dagens kvinnor är också utsatta för många fler hormonstörande ämnen än tidigare generationer genom plast, parfymer och bekämpningsmedel bland annat.

– Ska jag ge ett tips till mammor med döttrar så är det att undvika all kosmetika och hudvård som innehåller hormonstörande ämnen, men det finns också bra produkter, googla och undvik de dåliga.

Åsa återvänder också till rådet att kvinnor behöver bli snällare mot sig själva och göra saker för att minska stressen. Själv åker hon till kloster ett par gånger om året.

– Jag gör det för att få stillhet och verkligen koppla av. Jag stänger av mobilen och använder till och med en gammeldags karta på papper när jag kör dit. Jag sover gott och får tid att tänka och bara vara. Jag tror att det är viktigt för många och väldigt många kvinnor i den här åldern, efterlyser också egentid.

Men det finns också ett annat viktigt råd som alla i omgivningen bör uppmärksamma.

– Klimakteriet är olika för alla men väldigt många mår inte bra och det är viktigt att aldrig skuldbelägga någon som inte mår bra, säger Åsa.

Åsas bästa tips till män som står bredvid sin kvinna i klimakteriet:

– Prata med varandra och prata också med andra män som upplever samma sak i sitt förhållande. Jag tror att många män skulle må bra av det.

– Inse att som man kan man göra allting rätt – men det blir ändå fel. Då får man komma ihåg att det är bara så det är ibland.

– Alla kvinnor tappar inte sexlusten men för många blir sexlivet kanske på ett annat sätt. Så gott som alla kvinnor drabbas av torra slemhinnor – det finns hjälp att få men även här gäller det att kunna kommunicera.

Vanliga symptom i klimakteriet:

- Vallningar och svettningar: Värmevallningar, kylvallningar och kraftiga svettningar är mycket vanligt.

- Sömn och humör: Sömnproblem, trötthet, humörsvängningar och nedstämdhet förekommer ofta på grund av hormonsvängningarna.

- Slemhinnor och hud: Minskad mängd östrogen ger torrare slemhinnor, känsligare urinvägar samt tunnare och torrare hud.

- Kropp och skelett: Fettfördelningen i kroppen kan förändras och skelettet blir gradvis svagare vilket ger ökad risk för benskörhet

Källa: 1177

Mindre vanliga symptom kan vara: frusen skuldra, ont i leder och muskler, torra ögon, förändrad kroppslukt, dimhjärna, hjärtklappning och histaminintolerans.