Historiens vingslag möter framtidens möjligheter

Av Joakim Ormsmarck

Äpplets historia i Bjäre innehåller många dimensioner. En stukad hortonom som kom till Båstad och blev banbrytande för den rationella fruktodlingen i Sverige samt den ryska tsarens juvelerare. Odlingar som gått i arv i generationer och en av landets främst kockar genom alla tider. En brokig skara men alla med en förkärlek för Malus domestica.

Juvelerarhuset W.A. Bolin har de senaste två hundra åren varit hovjuvelerare åt fem ryska tsarer och tre svenska kungar. Med all sannolikhet har det varit precis lika intensivt som det låter så det var kanske inte konstigt att patriarken Wilhelm Bolin ville skapa en plats för familjen att samlas på sommartid. Resultatet blev Småryd strax utanför den växande badorten Båstad på Bjärehalvön och samtidigt startskottet för de mer omfattande fruktodlingarna på Bjäre.

Ingen vet hur länge det odlats äpplen på Bjärehalvön. På kartor från 1707 går det att utläsa att tolv av sexton gårdar i Glimminge vid denna tid har frukthagar men dessa verkar inte ha varit speciellt omfattande. Även i skifteshandlingar från 1840-talet framgår det att det visserligen finns fruktträd på gårdarna men i de flesta fall beskrivs dessa som obetydliga. Men detta kom alltså hovjuvelerare Bohlin att ändra på när han 1902 påbörjade etableringen av traktens första större odlingar på granngårdarna Småryd och Appelryd.

Kanske hade dessa första träd börjat ge frukt när hortonomen och pomologen Rudolf Abelin 1905 anlände till Båstad för första gången. Ditlockad av vännerna Ludvig Nobel och Ellen Key. Han bör oavsett passerat odlingarna på sin väg ut till gården Lilla Båstad och den plats där han de kommande femtio åren skulle komma att bygga upp Norrvikens Trädgårdar.

I faten lagras spriten från äppelodlingen utanför dörren. Foto Anders Sällström

Än idag är odlingarna vid Småryd still going strong. De senaste åren har odlingen, som sedan många år är en del av Kattviks Fruktodling, föryngrats och nyplanterats för att kunna garantera god avkastning även i framtiden.

– Ett äppelträd i vår typ av odling har en levnadstid på tjugofem år, berättar Per Henrysson som är fjärde generationens äppelodlare i Kattvik. Jag började arbeta med fruktodlingen 2004 vilket innebär att i princip alla träd som växer här idag har planterats under min tid på gården.

Hur många träd som idag finns på fälten har Per ingen aning om och han har ingen ambition att räkna dem heller. Totalt består verksamheten av 65 hektar och runt 55 av dessa är odlingar. En uppskattning ger vid hand att det bör röra sig om runt 180 000 fruktträd allt som – Vi har odlingar här i Troentorp, i Småryd och utanför Förslöv och det är mestadels äpplen men även en del päron. Sedan odlar vi lite fläder här hemma på gården också men det är enbart till musten vi producerar, visar Per Henrysson när vi tar en promenad på ägorna vid den gamla släktgården.

– Ett av tio svenska äpplen som säljs i Sverige kommer från våra odlingar, skrattar Per och konstaterar att det hänt en hel del sedan verksamheten startade 1936.

Om utvecklingen av Kattviks Fruktodlingar gått snabbt de senaste tjugo åren så finns även motsatsen representerad på halvön. Sex år efter att Per Henryssons farfars far planterade sina första äppelträd gjordes samma resa några kilometer bort i Axelstorp där en fruktodling etablerades. Sedan ett antal år tillbaka ägs gården numera av Magnus Nilsson och hans sambo Tove Forsström. Magnus Nilsson är mest känd som en av Sveriges mest meriterade kockar genom alla tider och tidigare ansvarig för Michelinkrogen Fäviken.

Magnus Nlsson lämnade Fäviken för Axelstorp och den gamla äppelodlingen. Foto Erik Olsson

Men att familjen skulle komma att hamna på Bjärehalvön och dessutom bli ägare till en stor fruktodling var inte planen utan som så mycket annat var det slumpen och tillfälligheterna som spelade in. Magnus Nilsson berättar:

– Vi letade egentligen efter vanligt ett hus i Skåne. Först och främst ett sommarhus, men i förlängningen för att flytta ner, vilket hade varit planen en tid. Vi hade funderat på att lägga ett bud på ett ställe i Smygehamn, men det kändes inte helt rätt, och när jag i besvikelsen över det åkte runt med min hyrbil i Skåne passerade jag en till salu-skylt vid en otroligt vacker plats uppe på åsen utanför Båstad. Det var Axelstorps Fruktodling.

Magnus berättar att han ringde upp mäklaren för att höra lite mer och för att få en bild av hur mycket frukt det handlade om per år. Svaret fick honom att tacka nej på stående fot, det kändes alldeles för stort.

– Jag tror inte ens jag berättade för Tove att jag hade tittat på stället. En tid därefter hittade Tove odlingen på Hemnet och visade mig annonsen. Vi åkte dit och gick ett varv bland de gamla träden och det var magiskt. Det var den 17:e juni 2018 och jag tror att vi bestämde oss precis där och då att det var där vi ville bo.

Axelstorps Fruktodling har idag 28 olika varianter på äpplen och 12 päronsorter. I samband med köpet skrev Magnus Nilsson själv på sina sociala medier att detta är den typ av frukt vi alla vill äta men som få idag kan, eller vill, odla. Men hur han och sambon framöver ska utveckla verksamheten är han ganska hemlighetsfull kring.

– Vi ska utveckla odlingen vidare. Den är ekologisk sedan några år tillbaka och vår filosofi är att odla frukt för maximal smak och inte för att dom skall se ut på ett visst sätt, eller få en viss storlek eller andra liknande parametrar som är mer gängse inom fruktodling. Vi håller på att slutföra bygget en ny ekonomibyggnad som kommer göra det otroligt mycket mer effektivt och lättarbetat att driva odlingen på det sätt vi vill. I framtiden vill vi även addera en riktigt vass ciderproduktion. Men dit har vi inte riktigt hunnit ännu, avslutar Magnus Nilsson.

Det här med framtiden för svensk fruktodling är något som även Per Henrysson återkommer till när vi går längs raderna av äppelträd och havet som en fond i horisonten. Med en period på fyra år innan träden ger avkastning och sedan tjugofem års livstid gäller det att kunna sia om vilken frukt vi vill äta runt år 2050 när nya plantor ska beställas hem.

– Det jag kunnat konstatera är att de allra flesta vill ha de klassiska sorterna. Det spelar ingen roll hur fantastiskt goda nya varianter kan vara, vi är vanemänniskor och det krävs otroligt mycket pengar för att etablera nya äppelsorter på marknaden.

Men hur ser konsumtionsmönstren ut? Äter vi lika mycket frukt idag som vi gjorde tidigare?

Per Henrysson konstaterar med en suck att just frukt tyvärr är en av de saker vi drar ner på först när vi går in i en lågkonjunktur. Vilket märktes tydligt på försäljningen förra året.

– Det är konstigt egentligen, vi köper mindre frukt när pengarna sinar men lägger mer pengar på energidrycker samtidigt, det känns inte helt logiskt, konstaterar Per Henrysson

En person som håller med Per är Paul Svensson som kommit att få epitet Sveriges grönaste kock. Han brinner för att få oss svenskar att lägga mer frukt och grönt på tallriken och våga släppa tanken på att det animaliska proteinet ska vara det bärande i måltiden.

– För mig började det med en tanke för snart tjugo år sedan. Hur skulle det se ut om vi vände på proportionerna på tallriken? Det ena ledde till det andra och jag skrev en bok där jag samlade allt vi behöver veta om grönsaker och hur vi kan skapa rätter utifrån dessa i stället för utifrån proteinet, inleder Paul Svensson.

Pauls Svensson älskar att arbeta med frukt i såväl söt som salt matlagning. Foto Charlie Drevstam

Boken Grönsaker A-Ö kom ut för fyra år sedan och kan närmast liknas vid ett grönt manifest på drygt 500 sidor. Men med grönsakerna dokumenterade insåg Paul Svensson att det var precis likadant med frukt och bär. Även de förbisågs i våra kök trots de unika förutsättningar vi har här i Norden.

– Generellt ser vi frukt och bär som mellanmål eller efterrätt men det finns så otroligt mycket mer att utforska. Vi kan förädla och pickla på precis samma sätt som vi gör med grönsaker och den resan med att bredda synsättet resulterade i den nya boken Frukt och bär A-Ö

Även Paul Svensson ser en utmaning i hur vi förhåller oss till frukten i samband med konjunktursvängningar och andra förändringar i samhället. Han menar att det trygghetssökande som pandemin innebar lite hämmat den gröna utvecklingen då vi gärna återgår till vår tradition i händelse av kris och då finner trygghet i densamma.

– Restaurangscenen har utvecklats väldigt mycket på senare år och från att det vegetariska varit något som många rynkat på näsan åt är det idag inte ovanligt med flera helt vegetariska rätter på en avsmakningsmeny. Men status tar tid att förändra, en hummer kostar trots allt mer än en morot, konstaterar Pauls Svensson med ett skratt.

Tillbaka på fruktodlingen i Troentorp tar Per Henrysson med oss på en rundvandring i det hypermoderna lagret där vi passerar en av de robotar, närmaste liknande en månlandare, som plockarna åker på i samband med skörden. Han konstaterar att det varje år kommer nya rapporter om plockningsmaskiner som ska kunna ersätta plockarna men att det hittills inte utvecklats någon maskin som kan ersätta en erfaren plockarens ögon, händer och känsla när det handlar om att plocka rätt frukt vid rätt tid. Tekniken är viktig för företaget men människorna är viktigare.

Vi passerar över gårdsplanen och in i de äldre byggnaderna. Här ligger musteriet där den egna musten förädlas och lagras innan den levereras ut till butiker, restauranger eller den egna försäljningsvagnen nere vid vägen. Men det är inte musteriet han vill visa utan vi tar oss vidare in via trappor och gångar till ett litet oansenligt rum med ett ordentligt lås på dörren. Med ett lätt knarrande slås dörren upp och Per visar med ett stort leende in oss i rummet där faten ligget staplade längs väggarna. Här ligger gårdens sprit på lagring på ekfat av olika varianter och till och med ett valnötsfat blänker i den något skumma belysningen.

– När vi började med musteriet för ett antal år sedan var det första gången som vår frukt förädlades här på gården. Tidigare har vi bara odlat och sålt men det är något speciellt med att ta det ett steg längre. När vi släppte vår första sprit sålde den slut på några veckor så nu jobbar vi med att hitta vår grej helt enkelt och det är riktigt kul att kunna utveckla företaget även på detta sätt, berättar Per Henrysson.

I skrivande stund har förslaget till en ny lag kring gårdsförsäljning av alkohol lagts fram och mycket fokus ligger därmed på de svenska vingårdarna som nu känner ny luft under vingarna. För Per Henrysson och hans sprittillverkning kan det visserligen bli ett intressant tillskott men det är inget han lagt så mycket energi på ännu, än så länge är direktiven ganska luddiga upplever han.

En av de bidragande orsakerna till att vinodlarna nere på kontinenten nu alltmer börjar se på Sverige som ett intressant vinland är klimatförändringarna som gör det mer och mer gynnsamt att odla vin i Norden. Samtidigt som en del klassiska distrikt i Europa helt enkelt börjar få för höga temperaturer. Hur påverkas äppelodlingarna på Bjäre av de förändringar som vi ser i klimatet?

– Temperaturerna har än så länge inte påverkat oss alls, inleder Per Henrysson. Visst har vi lite varmare vintrar idag än förr och det är bara bra, träden gillar inte kylan. Men den stora utmaningen för oss är haglet som på bara några minuter kan förstörs otroligt mycket av en hel årsskörd. Min pappa som drev odlingen i trettio år hade hagelskador endast några få gånger, numera har vi hagel flera gånger per säsong och det är en utveckling som vi inte kan påverka alls, det är helt omöjligt att skydda frukten när haglet kommer.

Även om Per, Magnus och Paul alla tre har olika infallsvinklar på frukten och odlingen delar de en gemensam övertygelse och tilltro till framtiden. Med de två förstnämndas engagemang på Bjärehalvön kombineras nytänkande med historia och traditionella metoder med robotar. Men hela tiden med frukten i fokus.

Paul Svensson får de avslutande orden kring vad det är som gör äpplet så fantastiskt.

– Av alla frukt är äpplet den utan tvivel den härligaste. Med en ofantligt stor spännvidd, lång säsong och möjlighet att lagra är den fantastisk att arbeta med. Du tröttnar aldrig på äpplen helt enkelt.